NyheterMedlemsinfoPublicerat
OrganisationVåra politikerVårt program
KommunstyrelsenFullmäktigeMotionerInterpellationer
FrågorSkrivelser Inspiratören

Kommunpartiet i Härryda

Motioner 2007

Tillbaka till arkivsidan >>
Till aktuella motioner >>


07-12-17   Adjungering av ledamöter till KFs fasta beredningar

I motionen motiveras och yrkas att partierna skall få rätt adjungera icke fullmäktigeledamöter eller ersättare till fullmäktiges fasta beredningar.

Dåvarande demokratiberedningen diskuterade under förra mandatperioden bl.a. frågan om partiernas rätt att adjungera icke fullmäktigeledamöter eller ersättare till fullmäktiges fasta beredningar. Nuvarande regler begränsar valet av ledamöter i dessa beredningar till ledamöter och ersättare i fullmäktige. Därutöver finns möjlighet för varje parti att adjungera, för småpartierna, ytterligare en icke förtroendevald ledamot.

Reglerna begränsar möjligheten att nyrekrytera och träna nya politiker utan att det tjänar något annat syfte än att följa ett etablerat regelverk. Möjligheten att bredda basen för politiska uppdrag och öka möjligheten att rekrytera nya politiker borde därför väga tyngre. Så var fallet i den gamla nämnorganisationen där valet till nämnder var helt fristående från personanknytning till fullmäktige och därmed blev en utmärkt rekryteringsbas för många som i dag sitter i vår fullmäktigeförsamling.

För att bibehålla anknytningen till fullmäktige kan varje parti vara skyldigt att ha åtminstone en ledamot i varje fast fullmäktigeberedning, vald bland ordinarie ledamöter eller ersättare i fullmäktige. Resterande ledamot eller ledamöter kan av partiet rekryteras från fullmäktiges ledamöter eller ersättare eller tillsättas genom adjungering av en person utanför fullmäktige. För att ge anknytning till valprocessen skulle kravet eventuellt kunna ställas att sådan adjungerad person skall ha funnits på partiets valsedel vid föregående val.

Gällande lagstiftning förhindrar inte att fullmäktige fattar sådant beslut.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson (kp) Birgitta Olsson (mp) Rickard Joelsson (v)
Nils Bengtsson (kp) Lars Modin (mp)

07-12-06   Hyresrätter genom förtätning i Säteriområdet

I motionen motiveras och yrkas att partierna skall få rätt adjungera icke fullmäktigeledamöter eller ersättare till fullmäktiges fasta beredningar.

Dåvarande demokratiberedningen diskuterade under förra mandatperioden bl.a. frågan om partiernas rätt att adjungera icke fullmäktigeledamöter eller ersättare till fullmäktiges fasta beredningar. Nuvarande regler begränsar valet av ledamöter i dessa beredningar till ledamöter och ersättare i fullmäktige. Därutöver finns möjlighet för varje parti att adjungera, för småpartierna, ytterligare en icke förtroendevald ledamot.

Reglerna begränsar möjligheten att nyrekrytera och träna nya politiker utan att det tjänar något annat syfte än att följa ett etablerat regelverk. Möjligheten att bredda basen för politiska uppdrag och öka möjligheten att rekrytera nya politiker borde därför väga tyngre. Så var fallet i den gamla nämnorganisationen där valet till nämnder var helt fristående från personanknytning till fullmäktige och därmed blev en utmärkt rekryteringsbas för många som i dag sitter i vår fullmäktigeförsamling.

För att bibehålla anknytningen till fullmäktige kan varje parti vara skyldigt att ha åtminstone en ledamot i varje fast fullmäktigeberedning, vald bland ordinarie ledamöter eller ersättare i fullmäktige. Resterande ledamot eller ledamöter kan av partiet rekryteras från fullmäktiges ledamöter eller ersättare eller tillsättas genom adjungering av en person utanför fullmäktige. För att ge anknytning till valprocessen skulle kravet eventuellt kunna ställas att sådan adjungerad person skall ha funnits på partiets valsedel vid föregående val.

Gällande lagstiftning förhindrar inte att fullmäktige fattar sådant beslut.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson (kp) Birgitta Olsson (mp) Rickard Joelsson (v)

Nils Bengtsson (kp) Lars Modin (mp)

07-12-06   Hyresrätter genom förtätning i Säteriområdet

I motionen påtalas bristen på hyresrätter för ungdomar som vill bo kvar i kommunen och för äldre som behöver lämpligare boende och föreslås att man för ändamålet gör en förtätning av Säteriområdet i Förbos regi, t.ex. genom påbyggnad av befintliga parkeringsdäck.

Bristen på hyresrätter för ungdomar som vill bo kvar i kommunen och för äldre som behöver bo marknära eller i hisshus är ett beklagligt faktum för dessa medborgare i vår kommun. Den byggnation som föreslås i bostadsförsörjningsprogrammet för åren 2008-2012 ändrar inte på detta. Byggandet kommer även fortsättningsvis att företrädesvis vara inriktat på villaområden av typen Nysäter, med huspriser f.n. i prisläget 4,4 mkr och bostadsrätter och hyresrätter från 10.000 kr i och uppåt i månadskostnad.

Mölnlycke har under många år fått utvecklas till att ersätta Askim, Kullavik och Särö som inflyttningsområde för Göteborgare. Detta i stället för att skapa goda förutsättningar att tillgodose bostadsbehovet hos de egna medborgarna. De planerade bostäderna i Södra Kullbäckstorp och Landvetter Park följer denna i våra bostadsförsörjningsprogram etablerade bostadspolitik.

Kommunpartiets företrädare SPI lade i april 2003 en motion, med Centerpartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna som medmotionärer, om bostadsförsörjningen i Mölnlycke. I denna föreslogs att kommunen med sina 42 procent av ägandet i Förbo skulle använda detta allmännyttiga bolag för nybyggnation av mindre lägenheter med hyresrätt. I motionen redogjordes tydligt för de fördelar ett sådant byggande skulle innebära för både kommunen och de medborgare vars behov därmed skulle tillgodoses.

Motionen avslogs av sektorn för samhällsbyggnad med motiveringar som saknade sakligt underlag. Politiker som medverkat till motionen anlitade därför själva ett konsultföretag med expertkunnande när det gällde påbyggnad på befintliga parkeringsdäck. Av deras utredning framgick att de tekniska påståenden som gjorts av sektorn helt saknade saklig grund. Tillsammans med Förbo lyckades dock förvaltningen få ett politiskt förankrat avslag på motionen. Kommunen sitter därför i dag i samma situation som 2003 när det gäller bostäder för unga och äldre samtidigt som alla partier talar om betydelsen av att tillgodose dessa gruppers behov av bostäder.

Under senaste året har argumentet tillkommit att det inte längre är ekonomiskt möjligt att bygga hyresrätter. Detta kan möjligen vara riktigt när det gäller privat byggande med vinstintresse men kan inte accepteras när det gäller s.k. allmännyttiga bolag som Förbo. Dessa tillkom för att ge medborgarna i aktuella kommuner goda och billiga bostäder med hyresrätt. Förbo är ett bolag med god ekonomi, som i linje med syftet med dess tillkomst, borde användas för att i nuvarande läge tillgodose Härrydas och övriga ägarekommuners stora behov av just hyresrätter. Vinstintresset bör här underordnas samhällsintresset.

För en förtätning i Säteriområdet behöver inte en byggnation räkna med kostnader för tomtmarken. Fjärrvärme finns framdraget till området. Gator och vägar finns redan, liksom förskolor och skolor. En inflyttning av ungdomar som flyttar hemifrån och av äldre kräver inte en utbyggnad av vare sig förskolor eller skolor. Ett äldreboende finns som kan ge den basservice som ett ökat antal äldre kan behöva. Busstrafik till Göteborg finns och kan förbättras samtidigt som pendeltrafik till Mölnlycke centrum och bussterminal kan ge ett ökat trafikunderlag. Med ett ökat antal boende skapas också bättre förutsättningar för kommersiell service i området, vilket skulle kunna göra området attraktivare för redan boende.

Mot bakgrunden av vad som ovan anförts är det enligt vår uppfattning viktigt att kommunens politiker tillser att direktiv ges till förvaltningen att ta fram förslag till hur Säteriområdet skulle kunna användas som bostadspolitiskt instrument för att tillgodose det behov av mindre lägenheter med hyresrätt som finns i kommunen. I den mån detta visar sig nödvändigt för ekonomin bör också ett mindre antal bostadsrätter för äldre som flyttar ut från sina nuvarande bostadsrätter kunna uppföras. Kommunen bör också möta det behov av BGT-boende som visats genom efterfrågan på det nya boendet i Mölnlycke Centrum.

Kommunledningen bör också ta upp förhandlingar med övriga ägarekommuner i Förbo med sikte på att nå en överenskommelse där Härrydas intresse av denna byggnation kan tillgodoses.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

Gunnar Carlson (kp), Eija Tolonen (kp)

07-10-25   Temadebatter i kommunfullmäktige

Vi begär att fullmäktige genom temadebatter skall få möjlighet att fritt diskutera angelägna frågor och därmed minska behovet av att i motioner, interpellationer och frågor tvinga fram ställningstaganden i sådana frågor från förvaltning och den politiska ledningen.

Kommunallagen ger ledamöterna i fullmäktige rätten att lägga motioner och ställa interpellationer och frågor. Denna rätt har stor betydelse för fullgörandet av uppdraget att företräda medborgarna och sina väljare. Särskild betydelse har det för sådana partier som i dagens blockpolitiskt dominerade demokrati saknar företrädare i andra beslutande organ.

Kommunpartiet är ett sådant parti som av de politiska blocken uteslutits från andra beslutande organ. Vi aviserade därför redan efter valet att vi kommer att utnyttja denna vår lagliga rätt att till debatt i fullmäktige ta upp frågor av betydelse, inte bara för våra väljare, utan också för att ge aktuella frågor den offentlighet som är grundstenen i vårt demokratiska system.

Ett annat sätt att få en offentlig debatt kring väsentliga frågor fanns med bland de förslag som togs fram av den tidigare demokratiberedningen. Förslaget om temadebatter ligger sedan dess hos fullmäktiges presidium.

Temadebatter skulle ge fullmäktige möjlighet att inför medborgarna diskutera angelägna frågor och ge riktlinjer för de fasta fullmäktigeberedningarna att fortsätta bearbeta dessa och ta fram inriktningsmål för politiken inom berörda områden. Helt i linje med idén bakom den nya politiska organisation som infördes efter 1998.

Införandet av temadebatter skulle kunna ta bort en del av behovet att i motioner, interpellationer och frågor tvinga förvaltningens och den politiska ledningen att ge svar på sådant som skulle kunna behandlas i temadebatterna. Tillsammans med beslutet att från 2008 radiosända fullmäktiges sammanträden kommer detta att ge medborgarna bättre möjlighet att följa de olika partiernas och de enskilda ledamöternas politiska ställningstaganden och deras sätt att fullfölja de löften som ges i valrörelserna.

Mot bakgrunden av ovanstående yrkas

Gunnar Carlson (kp)

07-10-25   Yttranderätt för ersättare i kommunfullmäktige

Det påpekas att fullmäktiges ersättare i vår kommun endast är arvoderade åhörare som saknar rätt att yttra sig. Kommunallagen lägger inte hinder i vägen för motionens förslag att ge ersättarna yttranderätt, vilket också skulle underlätta rekrytering och utbildning av nya politiker.

I den under förra mandatperioden arbetande demokratiberedningen diskuterades frågan om yttranderätt för ersättare i kommunfullmäktige. Detta ledde inte till något förslag från beredningen men undertecknad tog upp denna fråga i det egna yttrande som bifogades beredningens slutrapport.

I mitt yttrande konstaterades att ersättarna i fullmäktige inte har någon yttranderätt annat än då man tjänstgör som ordinarie ledamot. I övrigt är ersättaren i realiteten en arvoderad åhörare i fullmäktige. Motioner, interpellationer eller fråga kan endast ställas om ersättaren tjänstgör. Om detta sker avgörs givetvis först på sammanträdesdagen.

Enligt fullmäktiges arbetsordning gäller följande; En motion väcks genom att den lämnas in till kommunkansliet eller lämnas in vid ett sammanträde med fullmäktige. En motion skall lämnas in senast tre veckor före det möte i fullmäktige då den är avsedd att behandlas. Interpellation skall lämnas in till kommunkansliet sju arbetsdagar före den sammanträdesdag den är avsedd att framställas. Fråga skall lämnas in till kommunkansliet senast sju arbetsdagar före den sammanträdesdag, den är avsedd att ställas.

Reglerna förhindrar att ersättare lägger motion eller ställer interpellation eller fråga för behandling vid nästkommande fullmäktige, även om partierna beslutat att vederbörande kommer att tjänstgöra. Reglerna medför också att ersättaren kan sakna yttranderätt när dennes motion eller interpellation besvaras. Möjligheten att byta in en ersättare utan att utbytt ordinarie ledamot fråntas yttranderätt blir med gällande regler för insättande av ersättare helt beroende på ärendenas turordning i dagordningen.

I förarbetena till kommunallagen (1990/91:117) konstateras att fullmäktige skall ha rätten att bestämma vilka som har rätt att delta i överläggningarna förutom ledamöterna. Något legalt hinder finns alltså inte för fullmäktige att medge yttranderätt för ersättare. En ändring av nuvarande regler skulle vitalisera fullmäktiges arbete, ge ersättarna en mera meningsfylld uppgift i fullmäktige och underlätta inskolningen av nya politiker.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson (kp)

07-11-23   Tomtkön och principer för fördelning av tomter...

...för självbyggande

Möjligheten för kommuninvånare att få tillgång till tomter är liten i förhållande till efterfrågan, varför det är angeläget veta hur tomtkön ser ut och vilka principer som reglerar fördelningen av tomter för självbyggare.

Undertecknad ställde vid fullmäktiges sammanträde 2007-11-19 en fråga till kommunstyrelsens ordförande om tomtkön och fördelning av tomter för självbyggnad. Frågan kunde bara mycket översiktligt besvaras då den ansågs kräva ett omfattande arbete för att ta fram begärda uppgifter. Det aviserades då att frågan skulle aktualiseras på annat sätt vilket nu sker i form av en motion.

Efterfrågan på tomter i Härryda kommun är stor och tillgången till tomter liten i förhållande till denna efterfrågan. Möjligheten för invånare i kommunen att få tillgång till tomter för självbyggande är alltså begränsad.

Mot bakgrunden av denna situation är det av allmänt intresse att situationen vad gäller tomtkön och principerna för fördelning av tomter för självbyggande blir klarlagd. Från politisk synpunkt är det viktigt att fullmäktige får möjligheten att bedöma efterfrågan i samband med beslut om kommande bostadsförsörjningsprogram och kan fatta beslut om de principer som fortsättningsvis skall styra fördelningen av tomter.

Den information som behövs är hur nuvarande tomtkö ser ut vad gäller antal personer i kön, fördelning på personer bosatta i kommunen och i andra kommuner samt fördelningen av tomter för självbyggande under de senaste tre åren, fördelat på personer redan boende i kommunen och inflyttande från andra kommuner. Vidare behövs information om det antal tomter för självbyggande som kommer att finnas tillgängliga i nu gällande bostadsförsörjningsprogram.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

Gunnar Carlson (kp)

07-10-22 Införande av medborgarförslag och medborgarpanel

I enlighet med vad som tidigare föreslagits i Demokratiberedningen, yrkas att en form av motionsrätt införs för medborgarna, samt att en medborgarpanel organiseras, som snabbt kan ge en indikation på medborgarnas syn i viktiga konkreta frågor.

Den efter förra mandatperioden avvecklade demokratiberedningen diskuterade ingående frågan om införande av medborgarförslag och medborgarpanel i Härryda. Något förslag i frågan lämnades icke i beredningens två rapporter. Vi anser dock att det finns anledning att återigen aktualisera frågan.

Sedan den 1 juli 2002 har kommunfullmäktige och landsting möjlighet att införa s.k. medborgarförslag som ett led i att främja medborgerligt inflytande mellan valen. Detta skulle på ett konkret sätt öka möjligheten för medborgarna att bl.a. ta upp och före beslut påverka olika frågor som icke var aktuella inför valet.

En majoritet av landets kommuner har infört medborgarförslag liksom ett mindre antal landsting. Medborgarpaneler finns också i ett antal kommuner.

Det är vår uppfattning att ett sådant införande i Härryda skulle utveckla demokratin och ge kommunens politiker värdefulla synpunkter inför beslut.

Det finns på senare tid ett antal exempel på hur viktiga frågor som icke aktualiserats i valrörelserna kommit att dominera debatten. Frågan om växthuseffekten och möjligheterna att stoppa miljöförstöringen är en sådan fråga, som trots att den är global, kommer att ha stor betydelse för den lokala politiken i Härryda. Medborgare som bor i vår kommun bör därför få möjlighet att göra sin röst hörd inför de beslut som måste fattas av oss politiker.

En annan fråga som tagits till medborgarna i särskild ordning är den framtida utvecklingen av kommunen. Resultatet av fokusgrupper och enkäter är nu under övervägande i den särskilda beredningen med uppgift att ta fram inriktningsmål för den nya översiktsplanen. Ett stort antal konkreta frågor kommer att aktualiseras i samband arbetet med översiktsplanen. Även här bör medborgarna få möjlighet att ge synpunkter på förslag som tas fram baserat på deras tidigare medverkan.

Mot bakgrunden av ovanstående hemställer vi:

Gunnar Carlson (kp), Rickard Joelsson (v)

07-09-30   Handikapprådets och Pensionärsrådets roll...

...i den politiska organisationen

Kommunstyrelsen inrättade i november 2005 en särskild arbetsgrupp bestående av 5 ledamöter med uppdrag att senast den 30 april 2006 se över kommunstyrelsens organisation och funktion med bl.a. en översyn av de politiska sektorsamråden.

Kommunstyrelsen beslutade 2006-04-03 i enlighet med arbetsgruppens förslag, bl.a. innefattande regler för politiska sektorssamråd och att kommunstyrelsen som operativt ansvarig för all verksamhet skall vara representerad i Handikapp- och Pensionärsråden genom minst en ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen. Avsikten med detta var att åstadkomma en bättre samordning med de synpunkter som framkommer i dessa råd och medge att detta också fick genomslag i kommunstyrelsens beslut.

De nya reglerna för politiska sektorssamråd genomfördes aldrig. Representationen i Handikapp- och Pensionärsråden har genomförts men enligt icke-politiska representanter i dessa råd icke medfört någon förbättring vad gäller genomslag i kommunstyrelsen för deras synpunkter. Råden fungerar som diskussionsforum utan inflytande på de beslut som tas och inte tas men med stor betydelse för de medborgargupper som dessa representerar. Icke-politiska ledamöter har i praktiken blivit politisk gisslan gentemot sina medlemmar.

 

Handikapp- och Pensionärsrådens roll måste förändras så att de kan följa upp och utvärdera förvaltningens och kommunstyrelsens hantering av handikapp- och pensionärsfrågor. Former för att i praktiken kunna föreslå och utöva inflytande på kommunala beslut måste förbättras. Arbetet i dessa råd måste bli meningsfullt och bidra till den utveckling av demokratin i kommunen som alla partier påstår sig eftersträva.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

Gunnar Carlson (kp)

07-09-24   Vårdnadsbidrag för anhörigvårdare


Enligt meddelande från Socialstyrelsen har vi i landet 142000 dementa, varav 80000 vårdas i hemmet. Till detta kommer minst lika stora insatser av anhöriga för vård av icke-dementa äldre med funktionsproblem. De anhöriga gör alltså en avgörande vårdinsats, som det skulle innebära oerhörda kostnader för samhället att ta över.

Vi välkomnar tillkomsten av ett vårdnadsbidrag inom barnomsorgen, med den ökande valfrihet detta kommer att innebära för föräldrarna och det minskade tryck på nya förskolor det kan ge. Men medan ökade satsningar hela tiden görs inom barnomsorgen, förefaller motsatsen gälla för vården av våra gamla och stödet till anhörigvårdarna, trots alla vallöften om reformer inom äldreomsorgen. Vår kommun har ett frivilligt åtagande om ekonomiskt stöd till anhörigvårdare, men det är lågt och utgår mycket restriktivt. Maximalt kan det uppgå till ca 3000 kr i månaden vid en effektiv arbetsinsats per vecka som är likvärdig med vad utbildad hemtjänstpersonal kan utföra på 15 timmar, en insats som få kan nå upp till. Vi ser det därför nödvändigt att införa ett ekonomiskt stöd som står i rimligare proportion till nerlagt arbete, om inte anhörigvården på sikt skall kollapsa, med mycket stora kostnadsökningar för kommunen som följd.

 

Vi föreslår därför att nuvarande anhörigstöd kompletteras med ett vårdnadsbidrag som ges mycket mera generöst än nuvarande ekonomiska stöd och för att uppmuntra och ersätta närstående för den avlastning av samhällets vårdansvar som dessa anhörigvårdares insatser innebär. Detta kan givetvis också ske genom en generösare utformning och tillämpning av nuvarande anhörigstöd.

Vi yrkar att

Nils Bengtsson (kp), Eija Tolonen (kp)

07-09-03   Politisk översyn av kommunens sätt att hantera relationerna...

...med medborgare och anställda

Den försämring av relationerna mellan kommunen och dess medborgare som kunde konstateras under den förra mandatperioden har fortsatt och förstärkts under den nya mandatperioden. Artiklar i pressen och alltfler insändare publiceras från medborgare och anställda som anser sig illa behandlade av företrädare för kommunen.

Tendensen har under året blivit allt tydligare. Hjälpsökande bemöts okänsligt och ibland t.o.m. fientligt. Kritik från underställd personal bemöts bryskt med resultat att få vågar säga sin mening och riskera sitt jobb. Många exempel finns på hur regelverken fått styra framför mänskliga hänsyn, vilket resulterat i överklaganden. Om kommunen förlorar driver man ärendena vidare till högre instans för att till varje pris få rätt.

 

Färska exempel på detta finns inom biståndsbedömning och inom färdtjänst och parkerings-tillstånd för handikappade samt inte minst i plan- och byggärenden. Värst är när man möts av likgiltighet inför sina problem eller ser olika bemötande av sökanden med likartad situation. När det gäller tilldelning av de nya BGT-lägenheterna i Mölnlycke så följde socialsektorn sina rutiner, d.v.s. man gav inga riktiga besked om vad som gällde förrän efter Kommunpartiets fråga i fullmäktige, följd av kritik i pressen.

När det gäller beviljande av färdtjänst och parkeringstillstånd har spioneri och anonyma anmälare ansetts viktigare än läkareintyg och medborgare har behandlats oförskämt av handläggare. En indikator på relationerna med medborgarna är antalet överklaganden, där vår kommun intar en topplacering inom regionen. En sorts kultur tycks ha utvecklats inom delar av vår förvaltning där man anser sig vara medborgarnas överhet och inte deras tjänare. När det gäller relationerna med de anställda har problemen påpekats i en interpellation av Rickard Joelsson (v). Problem bagatelliseras offentligt eller sopas under mattan av chefstjänstemän och politiker men har ändå kommit fram i insändare och i inlägg på kommunens hemsida, som numera stängts för medborgarnas ilskna inlägg.

Det sagda gäller givetvis inte alla chefer och handläggare inom kommunen, men det är tillräckligt många som i ord eller handling tycker sig stå över kommuninvånarna, för att motivera snabba åtgärder och ändring av oacceptabelt beteende.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

 

Gunnar Carlson, Peter Brych och Eija Tolonen, alla Kp

07-09-03   Utvärdering av den politiska organisationen

Målsättningen med införandet av den nya politiska organisationen 1999 var bl.a. att ge kommunfullmäktige och dess ledamöter större inflytande genom att i fasta eller tillfälliga beredningar formulera inriktningsmål för kommunens olika verksamheter.

Verkligheten har icke blivit vad som förväntades.

Beredningarna har blivit tandlösa diskussionsgrupper där en stor del av första året i en ny mandatperiod används till att informera om kommunens olika verksamheter. Därefter petar man i befintliga måldokument, som skall omarbetas varje mandatperiod. Inriktningsmålen har oftast formulerats så att det inte är möjligt utvärdera om målen uppfyllts och någon utvärdering värd namnet har icke utförts. Målstyrningsmodellen innebär att kommun-styrelsen skall fatta beslut om de verksamhetsmål som förvaltningen sedan tar fram. Detta arbete släpar efter och utan fastställda verksamhetsmål sätter verksamheterna sina egna mål.

 

Genom avskaffandet av tidigare nämnderna har nämndansvaret flyttats till kommunstyrelsen som kommunens enda nämnd utöver de obligatoriska. Med beslutsunderlag på hundratals A4-sidor varje sammanträde, har ärendeomfattningen blivit ohanterlig för ledamöterna. Besluten har därför i praktiken flyttats till förvaltningen som icke längre lämnar ett underlag där alternativ presenteras för utvärdering och beslut. Genomarbetade motiveringar till framlagda förslag redovisas nästan aldrig.

För att administrera samarbetet mellan kommunledning och förvaltning har det införts s.k. politiska sektorsamråd (PSS) som saknar stöd i kommunallagen. Trots beslut om motsatsen saknar de förtroendevalda insyn i PSS och trots försäkringar om motsatsen fattas informella beslut i stället för att föra upp ärenden för principbeslut i kommunstyrelsen.

Det ansvar som låg hos den tidigare nämndorganisationen innebar att nämndernas ledamöter kände ett stort ansvar för ”sin” verksamhet och att medborgarna visste var man kunde utkräva politiskt ansvar. Nämnderna hade också tid att ordentligt sätta sig in i olika ärenden och möjlighet att begära, utvärdera och diskutera alternativ. Detta sker av ovan nämnda skäl inte i kommunstyrelsen. Med mindre av diskussion och debatt blir det sämre beslut.

Makten koncentreras till kommunstyrelsens ordförande som ”förankrar” sina beslut hos de fyra Allianspartiernas företrädare och kräver att föreslagna beslut skall lojalt följas. I annat fall riskerar Härryda-Alliansens majoritet med endast ett mandat att spricka. Blockpolitiken medverkar till att ”kommunalisera” rikspolitiken, förhindra debatt och sakpolitiska värderingar i kommunala frågor. I stället för ”flytande majoriteter” i olika sakfrågor så har vi fått en utveckling mot personlig maktutövning, utan saklig värdering av avvikande uppfattningar och de folkvaldas kunskaper i de aktuella frågorna. Begreppet representativ demokrati har i kommunen förlorat sin ursprungliga mening – att all offentlig makt utgår från folket.

Blockens överläggningar före sammanträden i både kommunstyrelse och kommunfullmäktige innebär bundna mandat som sedan leder till att kommunfullmäktiges roll blir rent formell. Avvikelser från block- eller partilinjerna motarbetas och fullmäktiges roll blir närmast ett transportkompani för redan fattade beslut. Längre från målsättningen med den nya politiska organisationen är det svårt att komma.

 

Förutom att antalet förtroendevalda i den politiska organisationen kraftigt reducerats så har ledamöternas inflytande ytterligare minskat genom att de icke blocktillhörande partierna uteslutits från delaktighet i tillfälliga beredningar. Detta gäller kommunpartiet som genom att vara fristående från blocken upplevs som ett hot mot blockpolitiken och därmed mot möjligheten att utan reellt motstånd utöva den politiska makten.

Det finns inom alla partier ett missnöje med denna politiska organisation som fått helt andra konsekvenser än som avsågs. Det tillsattes förra mandatperioden en demokratiberedning med uppgift att se över det politiska arbetssättet. Detta resulterade i 31 förslag exklusive de 6 förslag som dåvarande SPIs (numera Kommunpartiets) representant lade i två särskilda yttranden. Av detta har generöst räknat endast 11 förslag helt och 9 delvis genomförts. Genomförandet av förslagen har förhindrats av de två stora partierna som är nöjda med den maktkoncentration som föreligger. Detta stöds, delvis motvilligt, av andra partier på grund av blocklojalitet.

Det är dags att tänka om. Kommunfullmäktige har visat sig oförmöget att kunna genomföra de nödvändiga förbättringar som krävs för att nå det som var målsättningen med den nya politiska organisationen. Fullmäktige bör därför i första hand göra en seriös och förutsättningslös utvärdering av den nya organisationen, inte minst ur demokratisk synpunkt. Man bör också överväga en återgång till nämndorganisation för att återskapa det ansvar som i dag icke längre finns.

 

I en nämndorganisation kan fler personer engageras i politiska uppdrag, nyrekrytering underlättas och nya politiker vidareutvecklas med det politiska uppdraget. I dag är det politiska deltagandet i praktiken begränsat till de 49 personer som är ordinarie ledamöter i fullmäktige. Ersättarna i fullmäktige är arvoderade åhörare med rätt att yttra sig endast vid inträde för frånvarande ordinarie ledamot. Som ledamöter i fasta beredningar får vare sig ordinarie ledamöter eller ersättare något verkligt inflytande på kommunens verksamheter.

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson, Peter Brych och Eija Tolonen, alla Kp

 

07-06-01   Nyttan för medborgarna av expansion

Kommunen har under senare år expanderat med 300-400 invånare per år eller ca 1,2 procent. Detta sker uteslutande genom inflyttning och ger Härryda andraplatsen i Göteborgsregionen. Det förutsätts i uttalanden från Alliansen att denna expansion bör vara vår andel av den expansion som ledande företrädare i Göteborgsregionen driver.

Frågan måste ställas om nyttan av expansion genom nya bostadsområden i perifera lägen där invånarna är beroende av bil eller buss för förbindelse med omvärlden. I ett läge då man talar om klimatpåverkan och betydelsen av en långsiktigt hållbar utveckling måste denna fråga ställas och tas på stort allvar. Inte minst därför att kommunen för sin långsiktiga utveckling är helt beroende av spårbunden kollektivtrafik på sätt som övriga tätorter i regionen redan har.

Fullmäktige inrättade i våras en särskild beredning som, baserat på enkäter med medborgarna, skulle ta fram inriktningsmål för den nya översiktsplanen. Fullmäktige har fått en presentation av enkäten men inte den debatt som en så stor fråga borde initierat. Beredningen skulle också rapportera till varje fullmäktigemöte, men endast en sådan rapport har hittills lämnats.

 

Beredningen är på väg att bli ”överkörd” genom att ett antal beslut – Landvetter Park, Södra Kullbäckstorp, 400kV-ledningens dragning – tas i kommunstyrelsen utan samband med vad som borde vara en långsiktig planering av kommunens utveckling, översatt i den markanvändningsplan som översiktsplanen skall vara enligt Plan- och bygglagen.

Det finns anledning fråga vad som är konsekvenserna av en fortsatt expansion i nuvarande takt när frågan om den nödvändiga spårbundna kollektivtrafiken blivit helt beroende av statliga beslut och prioriteringar. Utan klara och entydiga besked kan Härryda icke fortsätta att okritiskt planera för att hjälpa Göteborg med en expansion vars värde för medborgarna i Härryda måste ifrågasättas. Vi är valda för att besluta om vad som är bäst för Härrydas medborgare, inte för att ta ett ansvar för vår del av en regional utveckling utan att själva få de bindande utfästelser som krävs för vår planering på 10 till 40 års sikt.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

Gunnar Carlson (kp)

 

07-05-25   Kommunalt energibesparingsprogram

Klimatfrågan och behovet att övergå till annan energiproduktion och spara energi har under det senaste året kommit alltmer i fokus. Sverige har förklarat sig vilja vara ledande inom dessa områden och i samband därmed också satt ambitiösa nationella mål. Härryda borde följa upp detta genom att ta fram ett eget program för energibesparing.

Härryda skiljer sig inte från andra kommuner i Sverige när det gäller möjligheter till stora besparingar genom ett systematiskt genomarbetat besparingsprogram. Utbyte av belysningen till energisnåla lampor har diskuterats men på grund av investeringskostnaden och kostnaden för byte lagts in i ordinarie bytesprogram. Den besparing i driften som kan göras skjuts därmed på framtiden.

Kommunen beräknas under kommande budgetperiod ge betydande överskott. Utrymme finns därför att ta de investeringar som skulle ge besparingar i kommande års driftskostnader. Det är därför angeläget att ett samlat grepp tas omfattande alla kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen bör låta göra en genomgång av kommunens verksamheter med sikte på att identifiera besparingsmöjligheterna, beräkna investeringarna och föreslå en tidsplan för genomförande av ett kommunalt energibesparingsprogram. Programmet bör redovisas och beslutas av fullmäktige så att det kan tas med i kommande budgetarbete.

 

Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs

Gunnar Carlson (kp)

07-05-24   Rävlanda stationshus

Rävlanda Samhällsförening har i skrivelse till Rävlanda-Hällingsjös företrädare i Härryda kommunfullmäktige framfört önskemålet att vi skulle hjälpa föreningen att driva sex frågor i de instanser i kommunen där vi deltar.

Undertecknad har försökt skapa intresse för en gemensam aktion men den etablerade blockpolitiken förhindrar företrädarna för Rävlanda-Hällingsjö att agera utan godkännande av sina respektive block. Då reglerna för motioner endast tillåter en fråga i en motion så tar jag här upp den omedelbart aktuella frågan om bevarande av stationshuset i Rävlanda.

Banverket har kontaktat kommunen och begärt besked om kommunen vill förvärva det stationshuset. I avsaknad av besked har man nu sänt in begäran om rivningstillstånd till miljö- och bygglovsnämnden. Ett beslut i ärendet är därmed akut. I olika uttalanden, senast vid fullmäktiges möte i Rävlanda 21 maj, har kommunstyrelsens ordförande Annette Eiserman-Wikström, gjort uttalanden som indikerar att kommunen inte har något intresse att förvärva stationshuset.

Driftsunderskottet för Rävlanda stationshus har av sektorn för samhällsbyggnad beräknats till 41.000 per år. Detta ligger väl inom ramen för vad östraberedningen föreslagit skulle avsättas för att användas av invånarna i Rävlanda för projekt som de själva beslutar om. Det är ur Rävlandas synpunkt viktigare än vad kommunen nu diskuterar att avsätta för en paintbollanläggning på Lahalls soptipp. I förslag till kommunstyrelsen föreslår sektorn att kommunen inte förvärvar de stationshus som finns i kommunen med hänvisning till att detta skulle bli för dyrt. För Rävlandas del rör det sig alltså om 41.000 kr.

 

Med hänvisning till ovanstående hemställs

Peter Brych (kp)

07-04-30   Brottsförebyggande insatser

Kommunen tillskrev förra året den dåvarande regeringen med begäran om att få hyra in närpolis. Skrivelsen besvarades negativt av den nya regeringen. Därmed är kommunen under den nya regeringen, liksom under den tidigare, helt beroende av att de polisresurser som kan tillhandahållas från Mölndal eller bevakning genom inhyrda säkerhetsföretag.

Medborgarna i kommunen upplever vardagsbrottsligheten som oroande. Någon redovisning om vad som icke blir åtgärdat av polisen av anmälda brott finns inte och mörkertalet när det gäller anmälningar är stort. Som underlag för sådana insatser som kommunen skulle kunna överväga i avsaknad av erforderliga polisiära insatser behövs bättre kunskaper om den brottslighet som påverkar medborgarnas vardag. Samma gäller det ökade alkohol- och drogmissbruket, speciellt allvarligt bland ungdomar, och den småbrottslighet som följer som en konsekvens av detta missbruk.

Med bättre kunskaper bör kommunala insatser kunna göras för att öka tryggheten och säkerheten för våra medborgare. Ekonomiskt stöd och uppmuntran bör t.ex. kunna ökas och ges till nattvandrare, grannsamverkan samt till föreningar och organisationer som vill arbeta för större trygghet och mot olika former av kriminalitet och missbruk av alkohol och droger och till skolan för brottsförebyggande verksamhet. De kommunala kostnaderna för sådant stöd är väl använda medel.

 

Med hänvisning till ovanstående hemställs att kommunfullmäktige

Gunnar Carlson (kp)

 

Tillbaka till arkivsidan >>
Till aktuella motioner >>