NyheterMedlemsinfoPublicerat
OrganisationVåra politikerVårt program
KommunstyrelsenFullmäktigeMotionerInterpellationer
FrågorSkrivelser Inspiratören

Kommunpartiet i Härryda



Motioner

13-02-18   Angående säkrare järnvägsövergång i Landvetter

Boråsbanan går genom S:a Landvetter med ett tämligen stort antal innevånare boende söder om järnvägen. Tidigare fanns en obevakad övergång för gående mitt emot det numera rivna stationshuset. När övergången togs bort sattes, av säkerhetsskäl, ett staket upp emellan de två, med ljus och bommar, bevakade övergångarna.

Människan är emellertid sådan att man vill gå den kortaste vägen och följaktligen har det, av främst yngre personer, klättrats men även krupits över/under staketet då det på flera ställen klippts upp eller tryckts ner. T om barnvagnar lyfts över där staketet är tillräckligt lågt.Detta måste vara en en fasa för de lokförare som passerar.

Självklart ansvarar varje människa för vad den gör med de flesta ”syndarna” är barn och ungdomar på väg till och från skolan och bussen. De tycker att omvägen till de bevakade övergångarna är för lång, ett hundratal meter och en tidsförlust på 5 - 6 minuter, för de något äldre 10 - 12 minuter.

En säker gångbro eller tunnel skulle glädja de många boende, även ”ickeklättrande” billösa personer som då inte behöver bära sina matkassar så långt.Många är de som fått hjärtat i halsgropen när tåget signalerar långa signaler och tyvärr är det väl bara en tidsfråga innan olyckan är ett faktum.En förtätning av detta område planeras och antalet boende kommer då att öka vilket gör en säker övergång än viktigare.

YRKANDE

Att kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att ta upp frågan med Trafikverket för att få kortare och säker övergång för gående/cyklande.

Brita Dermark, Kommunpartiet

13-01-16   Avgiftsnivåer och avgiftshantering som inte missgynnar kommuninvånare

I Härryda-Posten 16 januari, 2013 uppmärksammades att kommunen tar ut olika avgiftsnivåer som enbart bygger på vilken betalningsform betalaren väljer. Den som nyttjar e-tjänster får, i exemplet avgift i kommunens tomt- och bostadskö, en ”rabatt” som uppgår till 33 % i förhållande till den som betalar på annat vanligt förekommande betalningssätt. I samma artikel framhåller mark- och bostadschef Kristina Englund att i framtiden ska fler av kommunens tjänster flyttas till e-fakturor. Det finns all anledning att tänka sig att det även här kommer förslag om olika avgiftsnivåer som enbart grundar sig på betalningsform.

Båda politiska blocken i kommunen lyfter gång efter gång vikten av valfrihet för kommunens invånare, men det finns ingen valfrihet i beslut som kommuninvånare upplever som tvång. Frågan är om inte KF's beslut i ärende Dnr 2011/799 272 rent av strider mot Kommunallagen.

”Enligt 2 kap. 2 § KL skall kommuner och landsting behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. - Stadgandet i 2 kap. 2 § KL ger uttryck för den s.k. likställighetsprincipen, som innebär att en kommunmedlem inte får gynnas eller missgynnas i förhållande till en annan. Kommunmedlemmar i samma situation skall behandlas på lika sätt. Ett uttag av olika avgifter från olika kommunmedlemmar strider dock inte mot likställighetsprincipen om det föreligger sakliga grunder för det.”

Det är högst tveksam om val av annan betalningstjänst än e-tjänster är ”saklig grund” för höjd avgiftsnivå om frågan skulle prövas juridiskt.

Jag yrkar:

Härryda, 2013-01-16

Steinar Walsö-Kanstad (KP)

12-11-21   Om fördelningen av bidrag till olika aktiviteter för barn och ungdomar

Alla barn bör ha möjlighet att deltaga i den aktivitet som passar just dem. Målet får inte vara bara att fostra nya idrottsstjärnor, utan att ge meningsfull sysselsättning till ALLA barn, vare sig dom tycker om att sparka boll upptäcka natur, dansa eller sjunga m.m.

Kommunpartiet föreslår därför en utredning som ser över hela bidragssystemet till barn och ungdomsaktiviteter och redovisar hur pengarna används. Den skall vidare handla om hur vi skall kunna engagera så många barn som möjligt i så många aktiviteter som möjligt, till en kostnad som alla har råd med. Utredningen skall föreslå hur ett bidragssystem skall se ut, om man behandlar alla aktiviteter för barn från 6 års ålder likvärdigt.

Resurserna måste prioriteras och fördelas rättvist. En avgift i kulturskolan på 750 kronor per termin är till exempel inte acceptabelt, såvida det inte handlar om privatundervisning. Målsättningen bör vara att alla barn från tidig ålder skall erbjudas närmast kostnadsfri sysselsättning i förebyggande syfte (mot ohälsa , utanförskap , kriminalitet osv.).

Jag yrkar därför att fullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen eller åt UTK-beredningen att göra en utredning enligt ovanstående förslag med målet att i bidragssystemet täcka in alla aktiviteter av intresse för barn från 6 års ålder, samt att föreslå hur ett bidragssystem med rättvis fördelning mellan aktiviteterna skall se ut.

Mölnlycke 2012-11-21

Anita Jeppsson, Kommunpartiet

11-12-12   Om Landvetter Park

Regeringen har i veckan sagt nej till KS-ordförandens överklagande av Länsstyrelsens nej till detaljplanen för Landvetter Park. Kommunen befinner sig därmed i den situation, vad gäller planer, som gällde innan detta område blev ett spekulationsobjekt för lyxbygge-, golf- och hotellintressen.

Undertecknad Persson begärde omedelbart efter Golf Engineers konkurs hos KS ordförande att KS vid ett extra sammanträde skulle diskutera vad kommunen kunde göra för att förhindra att det förvärvade området avverkades och värdefull natur därmed skövlades för att förhindra en konkurs också i dotterbolaget som ägde Landvetter Park. KS ordförande nekade ett sådant möte och beslöt senare, utan hörande av KS, att överklaga Länsstyrelsens beslut att icke godkänna detaljplanen för Landvetter Park.

Finansiären i bakgrunden, det irländska bolaget Treasury Holding, påstås ha förklarat sig intresserat att genomföra del av projektet. För kommunen är det ointressant vad finansiären vill göra för att rädda sina investerade pengar. Detta projekt har redan tagit tillräckligt med kommunalt intresse och resurser som kunde använts för att långsiktigt planera utvecklingen i kommunen. Det har påverkat arbetet med ÖP 2012 genom att i anslutning till Landvetter Park och söder om Landvetter planera för en ny stad med bortåt 15.000 invånare. I exploateringsavtalet om Landvetter Park gavs golfbolaget möjlighet att medverka i en sådan utbyggnad.

Det finns nu anledning att omgående ta upp frågan om vad som skall ske med vad som återstår av det delvis skövlade naturområdet. Såväl Länsstyrelsen som Regeringen har betonat betydelsen av EU-direktiven om skydd för utrotningshotade arter. Mot detta står det uttalade intresset från KS ordförande och samhällsbyggnadschefen som i pressen uttryckt att ”det här innebär inte att vi ger upp planerna på att vara en expansiv del av Göteborgsregionen”. Medborgarna i Säteriet och fastighetsägarna i Landvetter-Backa vet i dag vad det betyder när samhällsbyggnadschefen läcker om sina planer för kommunens utveckling och kommande kommunala ingrepp. Det finns därför all anledning att ta allvarligt också på detta uttalande.

Sedan kommunledningens planer för Landvetter Park nu kommit till vägs ände så finns det anledning för de folkvalda politikerna att återta sitt ansvar för den fortsatta utvecklingen och rätta in såväl ledande tjänstemän som enskilda politiker i den demokratiska beslutsprocessen.

Vi föreslår därför att kommunfullmäktige uppdrar åt den från 1 januari 2011 inrättade särskilda infrastrukturberedningen att förutsättningslöst och utan hänsyn till nuvarande förslag i ÖP 2012 ta fram mål för utvecklingen i området söder om Landvetter, inkluderande området Landvetter Park. Möjligheten att avsätta delar av denna del av kommunen till fritids- eller naturområde, liksom möjligheten att förvärva det markområde som omfattades av projektet Landvetter Park, bör ingå i den utredningen.

Vi yrkar därför att fullmäktige uppdrar åt infrastrukturberedningen att före 2012-05-31 till fullmäktige presentera mål för utvecklingen i Södra Landvetter samt föreslå de åtgärder som dessa mål kan föranleda.

Gunnar Carlson (KP)
Leif Persson (oberoende socialliberal)

11-11-29   Beredskap inom psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning

KP försökte få gehör för en förstärkning i budget för 2012, öronmärkt för människor med psykiskt funktionshinder och psykisk ohälsa, ett förslag som både Alliansen och S valde att rösta ner.

Den senare tiden har det uppmärksammats i media att SU Östra har bedrivit mera förvaring än vård för denne grupp patienter, man har uppmärksammat en hög frekvens självmord inne på avdelning. Man har uppmärksammat medialt att denna patientgrupp har alltför dåliga resurser inom sjukvården, att ytterligare nedskärningar och nedläggningar kan bli verklighet av budgetskäl. Problem som i dag finns inom sjukvården kan bli kommunernas mardröm.

Den verklighet vi står inför kommer att ställa större krav på att kommunerna ska ta ansvar för medborgare med dessa sjukdomar/tillstånd. Som exempel på psykiska funktionsnedsättningar kan nämnas: depressioner, schizofreni, bipolär sjukdom, ätstörningar, psykos, autismspektrumstörningar, m fl.

Ett känt faktum är att i tider med ekonomisk oro, uppsägningar och ökad arbetslöshet ökar problemen med psykisk ohälsa. Vi har en mycket hög ungdomsarbetslöshet som sätter spår hos unga människor som inte kan ta sig in på arbetsmarknaden. Vi har rapporter som visar en oroande barnfattigdom, med konsekvenser i drabbade familjer.

Härryda har genom besparingar försatt sig i den situation att goda tillbud till denna grupp har lagts ner eller förändrats så att de inte fyller drabbades behov av stöd och hjälp. En konsekvens blir att Härrydas beredskap inför det som nu sker i andra sammanhang har urholkats på ett sätt som knappast kan betraktas som försvarbart.

Kommunpartiet har ett antal förslag till åtgärder som kan leda till bättre och till och med god livskvalitet, vi önskar diskussion och samarbete över partigränser för att kunna göra bra insatser för människor som behöver vårt stöd, inom ramen av rimliga ekonomiska gränser.

Jag yrkar därför att socialberedningen får ett tillfälligt beredningsuppdrag som ska fokusera enbart på målgruppen psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning:

  1. upprätta förslag till politiska inriktningsmål,
  2. upprätta en långsiktig plan/vision inom området,
  3. utarbeta en långsiktigt kommunal strategi och handlingsplan inom suicidprevention.

Steinar Walsö-Kanstad (KP)

11-09-14   Utnyttjande av Boråsbanan och stickspår till Landvetter flygplats

Västra Götalandsregionen (VGR) har haft ett uppdrag från regeringen att utreda järnvägskapaciteten inför kommande flerårsplan för utbyggnad av infrastrukturen.

Göteborgsregionen (GR) har nyligen som remissinstans genom sitt presidium uttalat att den nuvarande Göteborg-Boråsbanan har outnyttjad kapacitet som måste utnyttjas mer och att ett stickspår till Landvetter flygplats bör byggas.

Kommunfullmäktige i Härryda behandlade i juni 2006 frågan om Boråsbanan och beslutade då att ”den nuvarande banan är viktig för Härryda kommun och måste underhållas, förbättras och trafikeras så att den även gynnar befolkningen mellan Borås och Göteborg”. Detta beslut har sedan 2006 inte resulterat i några konkreta förslag i berörda instanser vad gäller användningen av Boråsbanan eller det i olika sammanhang framförda förslaget om ett stickspår från Härryda station till Landvetter flygplats.

När frågan om Boråsbanan nu tagits upp på ovan nämnda sätt är det angeläget att Härryda kommun på alla sätt och i enlighet med det tidigare beslutet i fullmäktige verkar för att Boråsbanans kapacitet utnyttjas. Kommunstyrelsen bör därför snarast få i uppdrag att på alla sätt verka för pendlingsstationer i alla tätorter som banan passerar i kommunen och då särskilt Landvetter där det i dag inte finns något stopp. Kommunen bör också stödja en anknytning till flygplatsen med ett stickspår från Boråsbanan.

Det är särskilt angeläget att kommunstyrelsens agerande får avtryck i Transportstyrelsens planering och via regeringen på ett sådant sätt att detta också kan tas med i det slutliga beslutet om kommunens nya Översiktsplan.

Med hänvisning till vad som ovan anförts yrkas:

att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att skyndsamt verka för att kommunens synpunkter framförs till alla berörda instanser och tas med i den framtida planeringen av järnvägsutbyggnaden i Göteborgsregionen.

Gunnar Carlson (KP)

11-09-06   Om hundparker i kommunens tätorter

Det sägs att hunden är människans bästa vän. Man kan säkert ha olika åsikt om detta, men sant är att hundägare har bra livskvalitet och att deras sociala nätverk ökar. Härryda kommun har för ett antal år sedan ( 1975,1981 och 1989) deltagit i en forskningsrapport ledd av Ingemar Norling, sektionen för vårdforskning SU, vilken just pekade på det positiva i att ha hund.När vi inte längre har hundskatt är det svårt att uppskatta antalet hundar i vår kommun men de är väldigt många.

För att underlätta för hundägare och deras djur att träffas och kunna springa fritt och leka med sina ”kompisar” har många kommuner låtit göra sk hundparker”. I Mölndal finns åtta hundparker, c:a 600 kvadratmeter/park. Områdena är väl inhägnade och ses över av parkpersonal med jämna mellanrum.

Hundägarna i Landvetter har länge haft detta på ”önskelistan” men eftersom vi har fler tätorter med stadslika miljöer skulle både Landvetter och Mölnlycke väl kvalificera sig för hundparker.

Arbetande hundar t. ex jakthundar får ju säsongsvis möjlighet att röra sig fritt men många andra hundar hänvisas till koppel i stort sett hela året. Som hundägare har man s k ”strikt ansvar” vilket innebär att man egentligen bara har skyldigheter. Det är därför viktigt att ha full kontroll över sin hund. Hundparken kan då bli den plats där hunden kan rasa runt utan koppel. Dessutom upplevs en sådan inhägnad även positivt av icke hundägare, hundarna är ju lösa under helt kontrollerade former och den hundrädde kan känna sig trygg. För att ytterligare öka trevnaden för kommuninvånarna bör det finnas lätt tillgängliga avfallskorgar så att den seriöse hundägaren lätt kan göra sig av med sin ”påse”.

Jag yrkar på att Kommunstyrelsen får uppdraget att utreda frågan och återkomma med förslag.

Brita Dermark (KP)

11-06-10   Om full behovstäckning inom äldreomsorgen

Härryda kommun är en kommun som gärna vill framstå som ”bäst i klassen” inom olika områden i jämförelse med andra kommuner. Härryda har möjlighet att bli bäst även inom äldreområdet.

Inom barnomsorgen har vi full behovstäckning och det finns anledning att ställa sig frågan: ”Vad finns det för skäl att inte samma skall gälla inom äldreomsorgen?”

Det finns många områden som behöver ses över och jag vill nämna några som skulle kunna leda till ett bättre liv för den enskilde och på sikt lägre kostnader för samhället.

Jag yrkar:

Att Kommunstyrelsen uppdrar åt Sociala sektorn att, i samråd med Sociala beredningen, ta fram en plan för genomförande av full behovstäckning inom kommunens äldreomsorg.

Att planen kostnadsberäknas.

Att förbättringsarbete påbörjas snarast med tanke på att vi har en snabbt växande andel äldre i samhället.

Steinar Walsö-Kanstad, (KP)

11-05-27   Politisk styrning i Härryda kommun

Härryda kommun ändrade 1999 sin politiska organisation från nämndorganisation till beredningsorganisation. Syftet med denna förändring var att stärka de folkvalda politikernas inflytande över verksamheten genom att ge kommunfullmäktige en starkare ställning. Ett uttryck för detta är fullmäktiges beredningar. Detta uttrycks också i inledningsavsnittet i ”Den röda tråden”, den handbok i politisk styrning som i sin senaste version blev tillgänglig i januari i år.

De berättigade frågor som borde ha föregått det praktiska införandet av förslagen i handboken ställdes aldrig till berörda politiker i en remissomgång. Dessa frågor bör därför ställas i dag och bli underlag för den genomgång av den politiska organisationen som beslutades av fullmäktige enligt § 110 den 21 juni 2010. Utvärderingen av nuvarande organisation och de diskussioner om eventuella organisationsändringar som en sådan genomgång kan medföra kommer, liksom det tidigare arbetet i sådana frågor i bl.a. den tidigare demokratiberedningen, att förmodligen ta mellan ett och två år.

De frågor som bör besvaras i en remissomgång, där fullmäktiges beredningar och folkvalda ledamöter i fullmäktige får möjlighet att yttra sig, är bl.a. följande:

Med hänvisning till ovanstående hemställs att fullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att genomföra en remissomgång där fullmäktiges ledamöter, fullmäktiges beredningar, övriga berörda politiska organ och fackliga organisationer får möjlighet att uttala sig om erfarenheterna av den nuvarande organisationen.

2011-05-27

Gunnar Carlson, Kommunpartiet

11-05-25   Motion med anledning av trafikbullerfaran

Allvarliga hälsoproblem uppstår på grund av trafikbuller. Det är numera vetenskapligt belagt och ett erkänt faktum. Det har speciellt uppmärksammats i den s.k. ”Lerumsstudien”, som presenterar nya rön och verktyg i arbetet mot trafikbuller. Studien är utgiven av länsstyrelsen med syfte att öka kunskapen om hälsoriskerna och med sikte på att göra mer för att nå miljömålen och folkhälsomålen. Buller har särskilt stor påverkan på utveckling av hjärt- och kärlsjukdomar.

Landvetter samhälle är den del av kommunen, som är hårdast drabbad av trafikbuller. Samhället är dessutom delat av motorvägen. Denna väg är den i särklass största bullerkällan för de boende i orten. Motorvägen byggdes genom att schakta ner densamma i grusgrunden samtidigt som överblivet grus placerades som bullerskyddsvallar på sidorna av vägen. Detta var vägens s.k. konstruktion, vilken utgjorde underlag för den vägplan, som fastställdes för byggande av motorvägen.

Vägens konstruktion avviker emellertid numera påtagligt från den fastställda på så sätt att bullerskyddsvallarna med åren sjunkit ner c:a 1,5 meter, vilket har en stor inverkan på spridningen av bullret från vägen. Jag är väl medveten att Trafikverket är väghållare för motorvägen men anser att också kommunen har en mycket viktig roll i detta sammanhang. Kommunen skall värna om sina medborgares hälsa och har att ta varje initiativ, som tänkas kan för att påverka Trafikverket i denna fråga. Det kan ske genom att i de överläggningar, som regelbundet förekommer mellan kommunen och Trafikverket med skärpa påkalla åtgärder i syfte att minska vägbullret. Det kan gälla allt från hastighetsnedsättning till 90 km/h (vilket har avsevärd effekt på bulleremissionen) till att avse krav på fysiska åtgärder såsom återställande av vägens konstruktion (=bullerskyddsvallarna) och förbättring av desamma med exempelvis bullerskyddsplank. Detta är kommunens skyldighet mot oss som bor i Landvetter med omnejd!

Två gånger under den gångna mandatperioden lämnade Kommunpartiet in förslag, tillsammans med arkitektritad skiss och utvärderad fastighetsekonomi, på en överdäckning av motorvägen. Vi har överhuvudtaget inte fått någon reaktion från de ovanstående nämnda men dessbättre har många Landvetterbor hört av sig och uttalat sig positivt. Detta är också ett exempel på hur man kan bygga bort en del av bullerproblematiken. Den frågan råder förstås kommunen över i kraft av sitt planmonopol. Kommunen har dessutom en ren myndighetsställning genom sin bygg- och miljönämnd, som kan utfärda föreläggande mot Trafikverket i avsikt att minska bulleremissionen.

De politiker som på 60-talet fattade beslut om en motorväg genom vårt samhälle gjorde vad de trodde var rätt, det är vår, dvs dagens politiker, skyldighet att nu göra det allra bästa av den nu uppkomna situationen.

Det finns som synes många vägar att gå Landvetterborna till mötes i denna viktiga fråga och jag föreslår därför kommunfullmäktige:

Landvetter 2011-05-25

Brita Dermark, Kommunpartiet

11-05-23   Begäran om kompletterande granskningar

Kommunfullmäktige behandlade den 26 april granskningsrevisorernas rapport daterad 2010-09-13. Rapporten innehöll ett antal allvarliga anmärkningar om hanteringen av den interna kontrollen m.m. av ansvariga tjänstemän och kommunstyrelsen.

Mot bakgrunden av dessa allvarliga anmärkningar yrkade undertecknad Gunnar Carlson att fullmäktige:

Under behandlingen hävdade ordföranden att yrkandet inte kunde tas upp och behandlas utan föregående beredning för att specificera kostnaden för ytterligare granskning och om revisionen vore villig att låta utföra arbetet, samt, att det av undertecknad framförda yrkandet gällde ett olagligt beslut enligt kommunallagen. Detta påstående avvisades som helt felaktigt. Ordföranden föreslog också att jag skulle återta yrkandet och inkomma med en motion. Detta avvisades och ärendet gick till votering. Kommunfullmäktige avslog yrkandet mot vilket undertecknad Carlson lämnade en skriftlig reservation, bilaga 2 till fullmäktiges protokoll.

Undertecknade finner det ytterst anmärkningsvärt att kommunfullmäktige - utan att några andra ledamöter än kommunalråden och en socialdemokrat yttrade sig och utan ett hållbart skäl - beslöt att inte följa upp dessa allvarliga revisionsanmärkningar. Därmed godkände man i princip att påstådda vidtagna åtgärder var tillräckliga och att någon verifiering av detta och någon ytterligare granskning inte var nödvändig.

Kommunstyrelsens bristande interna kontroll och ledamöternas bristande intresse att diskutera detta i såväl kommunstyrelse som i fullmäktige föranleder ett tillägg till det yrkande som gjordes i fullmäktige. Vi yrkar därför att fullmäktige i anledning av revisorernas granskningsrapport beslutar begära att kommunens revisorer låter granskningsrevisorerna:

2011-04-30

Gunnar Carlson, KP
Leif Persson, oberoende socialliberal

11-05-23   Genomfartstrafiken på Biblioteksgatan i Mölnlycke centrum

År 2006 ställde Nils Bengtsson, SPI, en fråga till kommunstyrelsens ordförande om hon vore beredd medverka till att göra Biblioteksgatan mellan dagligvarubutikerna till gågata, då de boende utmed gatan ansåg sig allvarligt bullerstörda av den genomgående motortrafiken. Frågan besvarades den gången nekade, med argumentet att det skulle innebära en allvarlig störning för butikerna och deras kunder samt att de argument frågeställaren framfört inte vore tillräckligt starka i jämförelse med handelns bedömda behov.

I april 2011 tillställde styrelsen för Brf Bryggan kommunens trafikchef en skrivelse med klagomål på att genomfartstrafiken på Biblioteksgatan har hög och tidvis mycket hög intensitet, med tidvis över 500 bilar per timme, enligt den detaljstudie styrelsen redovisar. Situationen förväntas bli förvärrad efterhand som utbyggnaden av centrum fortsätter. Detta innebär en försämrad miljö både för de boende och för butikernas kunder. Man framhåller att goda parkeringsmöjligheter finns i båda ändar av Biblioteksgatan som lätt nås genom tillfarter som inte passerar Biblioteksgatan samt att en alternativ förbindelse finns på andra sidan ån vid behov. Skrivelsen utmynnar i ett önskemål att den nämnda delen av Biblioteksgatan görs till gågata.

YRKANDE:

Med bakgrund av ovanstående yrkar vi att en seriös undersökning görs av vilka konsekvenserna skulle bli för de boende, för butikerna och deras kunder samt allmänheten i övrigt av att göra Biblioteksgatan till gågata mellan COOP och Hemköp, eller, alternativt, av att göra gatan däremellan enkelriktad.

Datum 2011-05-23

Anita Jeppsson, Kommunpartiet

11-05-17   Om ökat medborgarinflytande och kommunal närdemokrati

Under förra mandatperioden har ett antal stora och - för nuvarande och framtida medborgare i Härryda - betydelsefulla beslut fattats utan att medborgarna i val eller på annat sätt fått möjlighet att i demokratiska former ta ställning. De båda politiska blocken har ofta, med hänvisning till att vi i Sverige har en grundlagsfäst representativ demokrati, hävdat att detta ger en politisk majoritet stöd för att under en mandatperiod fatta sådana viktiga beslut utan att höra berörda medborgare.

Med den motiveringen och att valda politiker har att se till helheten så drev man fram en detaljplan för miljardprojektet Landvetter Park tillsammans med ett 100.000-kronors bolag; planerade en väg från Säteriet genom Rådasjöns naturreservat; lade utan uppföljning av gjorda medborgarenkäter fram ett förslag till ny översiktsplan baserad på en icke beslutad höghastighetsbana med fyra spår genom Mölnlycke; föreslog nyligen en genomgripande omlokalisering och förändring av skolorna i Mölnlycke utan att höra den föräldraopinion som ansåg att barnens bästa skulle vara avgörande även för en anpassning till etableringen av friskolor i kommunen.

Kommunpartiet gick till val, både 2006 och 2010, med krav på ökat medborgarinflytande och under rubriken ”Demokrati – att lyssna på medborgarna”. Portalparagrafen i detta program löd ”medborgarna skall ges information och beredas tillfälle att yttra sig före, och inte efter beslut, i viktiga frågor i deras närområde”. Vi krävde också att ”obligatoriska hearings skall ske tidigt med berörda fastighetsägare i planfrågor, med pensionärsorganisationer i äldrefrågor och föräldragrupper i skolfrågor”.

Ovan nämnda målsättning för ett ökat medborgarinflytande omfattas i dag av allt fler. Olika projekt pågår i landets kommuner och en särskild beredning arbetar inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med frågan om ökat medborgarinflytande och närdemokrati. Erfarenheter kan där vinnas av olika sätt att förstärka medborgarinflytandet och öka den kommunala närdemokratin.

Vi anser att medborgarna i Härryda skall ges bättre möjlighet att mellan valen påverka de många frågor som har betydelse för medborgarna. Detta kan ske genom att som exempel:

Vi yrkar därför med hänvisning till vad som ovan anförts att fullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen eller åt en extra fullmäktigeberedning att

arbeta fram förslag till ökat medborgarinflytande och införandet av nya former för kommunal närdemokrati, samt låta de fyra fasta fullmäktigeberedningarna aktivt medverka i arbetet med utarbetandet av ett sådant förslag.

2011-05-17

Gunnar Carlson, Kommunpartiet

Leif Persson, Oberoende socialliberal

Brita Dermark, Kommunpartiet

Steinar Walsö-Kanstad, Kommunpartiet

11-04-30   Begäran om kompletterande granskningar

Kommunfullmäktige behandlade den 26 april granskningsrevisorernas rapport daterad 2010-09-13. Rapporten innehöll ett antal allvarliga anmärkningar om hanteringen av den interna kontrollen m.m. av ansvariga tjänstemän och kommunstyrelsen.

Mot bakgrunden av dessa allvarliga anmärkningar yrkade undertecknad Gunnar Carlson att fullmäktige:

Under behandlingen hävdade ordföranden att yrkandet inte kunde tas upp och behandlas utan föregående beredning för att specificera kostnaden för ytterligare granskning och om revisionen vore villig att låta utföra arbetet, samt, att det av undertecknad framförda yrkandet gällde ett olagligt beslut enligt kommunallagen. Detta påstående avvisades som helt felaktigt. Ordföranden föreslog också att jag skulle återta yrkandet och inkomma med en motion. Detta avvisades och ärendet gick till votering. Kommunfullmäktige avslog yrkandet mot vilket undertecknad Carlson lämnade en skriftlig reservation, bilaga 2 till fullmäktiges protokoll.

Undertecknade finner det ytterst anmärkningsvärt att kommunfullmäktige - utan att några andra ledamöter än kommunalråden och en socialdemokrat yttrade sig och utan ett hållbart skäl - beslöt att inte följa upp dessa allvarliga revisionsanmärkningar. Därmed godkände man i princip att påstådda vidtagna åtgärder var tillräckliga och att någon verifiering av detta och någon ytterligare granskning inte var nödvändig.

Kommunstyrelsens bristande interna kontroll och ledamöternas bristande intresse att diskutera detta i såväl kommunstyrelse som i fullmäktige föranleder ett tillägg till det yrkande som gjordes i fullmäktige. Vi yrkar därför att fullmäktige i anledning av revisorernas granskningsrapport beslutar begära att kommunens revisorer låter granskningsrevisorerna:

2011-04-30

Gunnar Carlson, Kommunpartiet
Leif Persson, Oberoende socialliberal

11-04-26   Förvärv av övriga delägarekommuners andelar i Förbo

Förbo bildades, liksom alla s.k. allmännyttiga bostadsbolag, med syftet att bygga bra och billiga bostäder för ägarkommunernas medborgare. Under en följd av år har Förbo framgångsrikt, genom byggande och förvaltning av sina bostäder, skapat en stark finansiell ställning.

I september 2006 lade undertecknad en motion om att undersöka intresset från övriga ägarkommuner att överlåta sina andelar i Förbo till Härryda kommun samt att, vid positivt intresse från dessa, låta utreda förutsättningarna för Härryda att bli ensam ägare till Förbo. Motionen avslogs.

Sedan dess har ny lagstiftning med giltighet från 1 januari 2011 ändrat på förutsättningarna för allmännyttiga bostadsbolag. Detta gör det angeläget att initiera en översyn av både ägaredirektiv och ägareförhållande. Förslaget är i dag ytterligare aktuellt i och med att Förbo planerar att flytta sitt huvudkontor till Mölnlycke. Tidpunkten anses därför lämplig att åter aktualisera frågan om att göra Förbo till ett av Härryda kommun helägt bolag. Möjligheten att lösa ut övriga delägare utan likviditetsmässig belastning för Förbo eller de inblandade kommunerna undersöktes i en utredning som Kungälv tog initiativ till 2002, men som aldrig fullföljdes.

Det finns betydande fördelar med Härryda som ensam ägare. Härryda skulle då ensamt utforma ägaredirektiv. Det skulle då bättre kunna skapa förutsättningar för ett byggande samordnat med kommunens bostadsförsörjningsprogram, med planerna på kulturhus i Landvetter, en kombinerad sim- och ishall, evenemangshall, upprustning och ägande av stationshuset i Hindås etc. Möjligheten att finansiera sådana investeringar via det kommunala bolaget skulle kunna minska behovet av en ökad kommunal skuldsättning.

Med hänvisning till ovanstående hemställs att

2011-03-31

Gunnar Carlson, KP


Till arkivet >>