Vårt programVåra politikerStyrelsen
Aktuella frågorMotionerFullmäktige
PubliceratArkiv

Kommunpartiet i Härryda - partiet som lyssnar



Motioner

Till arkivsidan >>

18-06-18   Skolbarns fysiska ”arbetsmiljö”

Skolan är en arbetsplats för lärare och annan personal som ska utbilda barn och unga, fostra elever med sikte på en framtid som vuxna och del av ett vuxensamhälle.

Skolans anställda har fackliga representanter, skyddsombud, lagstiftning och regler för hur den fysiska arbetsmiljön ska vara utformat för att vara säker, för att olyckor och olyckshändelser ska undvikas så långt som möjligt.
Vad gäller för elever i skolan?

Jag bifogar två bilder från Landvetterskolan, tagna av en förälder under våren 2018. En bild är lätt maskerat för att undvika att en elev skulle kunna identifieras.

Vi kan se kläder och skor i en röra på golvet, upphängning för kläder bakom en dörr (kläm- och skaderisk). Ingen kan väl påstå att detta är en bra fysisk miljö för barn och unge i våra skolor?

Jag yrkar:

Att det snarast görs en inventering i Landvetterskolan för att identifiera miljöer där det finns skaderisk där elever vistas.

Att liknande inventering görs i samtliga skolor i kommunen.

Att det vidtas åtgärder så att elevernas miljö är lika trevliga och säkra som den miljö lärare och andra anställda har i sina utrymmen.

Steinar Walsö-Kanstad, Kommunpartiet

18-03-05   Motion om utökning av ishallskapaciteten i Landvetter

Landvetter ishall är nu rätt gammal och nersliten och fordrar någon form av upprustning och/eller komplettering.

Idag använder två föreningar hallen. Båda har imponerande och mycket framgångsrika verksamheter, som dessvärre befinner sig i en konkurrenssituation vad avser isbanan.

Den ena föreningen, Härryda Hockey växer så det knakar och bedriver en mycket omfattande, efterfrågad och certifierad ungdomsverksamhet för barn och ungdomar födda mellan 2004 och 2013, sammanlagt 280 aktiva med ca 50 ideellt arbetande ledare .

I verksamheten finns, förutom de idrottsliga målen, planer för jämställdhet, likabehandling och beredskap för att upptäcka mobbning och kränkningar.

Den andra föreningen, Landvetter konståkning (LKK) bedriver även denna en omfattande ungdomsverksamhet med bl.a. skridskoskola för de minsta barnen, ungdomsåkning och är också mycket framgångsrik. De har framför allt profilerat sig genom deltagare i OS och till och med världsmästartitlar i s.k. Teamåkning. Klubben lockar förstås härigenom många ungdomar till sin verksamhet.

Tillsammans attraherar klubbarna både pojkar och flickor i sina verksamheter och är givetvis också därför mycket betydelsefulla för alla våra kommuninnevånare.

Idag räcker inte kapaciteten i Landvetter ishall till för bådas behov och därigenom uppstår ett mycket olyckligt konkurrensförhållande mellan dem i stället för att de på idrottsligt maner kan stötta varandras verksamheter. Det kan rent av medföra att klubbarna måste begränsa sina verksamheter eller kanske flytta eller stänga delar av ungdomssatsningarna.

Kommunpartiet anser att det i detta läge är en kommunal angelägenhet att hjälpa de båda föreningarnas ungdomsverksamhet genom att planera för ytterligare ishallskapacitet.

Kommunpartiet yrkar därför att:

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att mot bakgrund av lägesbeskrivningen i denna motion låta utreda möjligheterna att upprusta och/eller komplettera Landvetter Ishall så att kapaciteten utökas till två isrinkar. Uppdraget bör också innefatta möjlig omlokalisering om det kan bedömas lämpligt inom rimlig tid.

Brita Dermark, Kommunpartiet

17-11-13   Motion om Demensvård – Rätten till ett värdigt liv till sista slut

Hur vore det om man kunde sänka medicinering, aktivera människor med demens på ett sätt som frigör vårdinsatser, som skapar meningsfulla dagar både för anställda och vårdtagare?

Hur vore det om Härryda Kommun kunde bli en föregångskommun och därmed kunna söka utvecklingsmedel för att utveckla en demensvård som höjer den enskildes livskvalitet samtidigt som den skulle kunna bli både mera kostnadseffektiv och konstruktiv inför de utmaningar vi står inför?

Jag yrkar att:

  1. Härryda börjar utreda hur man ska ta hand om människor med demens på ett sätt som leder till utveckling av de sinnen som är fungerande och kan bevaras och utvecklas
  2. Härryda snarast organiserar demensvården så att man kan undvika övermedicinering och vårdrelaterade försämringar fysiskt och psykiskt.
  3. Blandning av personer i olika åldrar och med olika demensrelaterade uttryck och beteenden undviks, i syfte att de ”sjukaste” inte ska påverka de ”friskaste” negativt.

Steinar Walsö-Kanstad, Kommunpartiet

17-11-13   Motion om stöd till elevassistenter

Härryda har ett antal unga människor som är timanställda som elevassistenter. Flera av dessa känner sig som en nödlösning i en skolmiljö som har brist på behöriga lärare och andra personalresurser.

Elevassistenter kan t ex få i uppdrag att starta en lektion om lärare av någon anledning inte kan vara på plats, för sen att lämna klassen för att gå till egna uppdrag för dagen. De kan få i uppdrag att hjälpa elever med svårigheter av olika slag, utan att känna eleven eller dennas bakgrund/problematik. De kan flyttas från klassrum till klassrum utan att veta vad de möter för miljö i klassen eller vad som förväntas av elevassistenten.

Elevassistenter är en resurs som kan användas på ett klokare och bättre sätt. De kan få stöd så att eleverna de möter kan få bättre hjälp och stöd. De kan få hjälp och stöd så att uppdrag och arbetsdag känns mera meningsfullt och lockande och i bästa fall leda till en framtida utbildning som leder till ett yrke inom skolans värld.

Jag yrkar att:

  1. Den som får anställning som elevassistent får en god och tydlig introduktion i sitt uppdrag, en introduktion som är enhetlig och så långt som möjligt den samma för samtliga skolor i kommunen.
  2. Den som är anställd som elevassistent får personligt stöd i sin skola, förslagsvis genom en utsedd mentor.
  3. Elevassistenterna får möjlighet att uppleva sitt uppdrag så positivt att det kan leda till rekrytering till läraryrket.

Steinar Walsö-Kanstad, Kommunpartiet

17-11-13   Motion om handläggning av funktionshinderfrågor

Den 13 november 2017 kom en motion från Kommunpartiet till Kommunfullmäktige om bl a att göra badplatser tillgängliga för människor med funktionsnedsättningar. Förvaltningen (Sektorn för teknik och förvaltningsstöd) har i en skrivelse till Kommunstyrelsen föreslagit avslag på motionen på grunder som är så vilseledande att denna motion anses som nödvändig, oavsett beslut i KF.

  1. Förvaltningen har beräknat kostnaden för att anpassa EN badplats till ca 500 tkr. För 2 år sedan anpassade Sundsvalls Kommun Tranvikens badplats (Alnön) med ramp till en kostnad av 100 tkr. Härrydas förvaltnings uppskattning är så gravt övervärderat att det kan finnas skäl att hävda försök på att styra politiskt beslut i negativ riktning, såvida det inte är alarmerande brist på kompetens. I vilket fall är det ett ofrånkomligt krav på förvaltningen att korrekta underlag ska lämnas till politiken innan beslut.
  2. Ingen kommun i Sverige har anpassat kommunens samtliga badplatser för människor med funktionsnedsättning, läser man motionen ser man att så har inte motionärerna formulerat frågan. ”Kommunala badplatser ska göras tillgängliga för alla” lyder att satsen. Som exempel på lämpliga platser för bedömning i Härryda kommun kan nämnas: 1. Badplatsen vid Råda Säteri, Mölnlycke. 2 Badplatsen i Landvetter/Landvettersjön. 3 Badplatsen mellan Hällingsjö och Rävlanda, Gingsjön. 4 Nedflo i Västra Nedsjön, Hindås.
  3. 22 februari 2016 fastställde Kommunfullmäktige ”Politiska inriktningsmål för område funktionshinder”. Första målet lyder ”Funktionshinder identifieras, beaktas och tas hänsyn till i alla verksamheters planering och budgetarbete”.

I stället för att göra en korrekt kostnadsberäkning och lägga in frågan i budget/planering föreslår förvaltningen avslag på motionen med bl a följande: ”Om tillgänglighetsanpassade badplatser ska prioriteras krävs en omprioritering i budget därför föreslår sektorn avslag”. Förslaget bygger på en kostnad om 500 tkr/badplats och 4500 tkr för 9 badplatser i kommunen, vilket motionären aldrig föreslagit.

Förvaltningen arbetar inte på tänkt sätt i enlighet med politiska inriktningsmål, något som kräver extra insats från politikens sida och åtgärd för att säkra den rätt människor med funktionsnedsättning har i samhället och i synnerhet inom kommunens ansvarsområde.

Jag yrkar att Kommunstyrelsen får i uppdrag att se till att:

  1. Sektorn för samhällsbyggnad får utbildning/fördjupad kunskap om ”Politiska inriktningsmål för område funktionshinder".
  2. Berörda tjänstemän inom Sektorn för samhällsbyggnad får särskild utbildning inom de områden som är aktuella inom FN`s Agenda 22 och Agenda 50 i syfte att undvika felplaneringar när nya områden planeras.

Steinar Walsö-Kanstad, Kommunpartiet

17-11-13   Motion om Logopedresurser i skolan

Förutsättningar för att elever ska lyckas i skolan är många som ofta hänger ihop med vilket stöd och vilken hjälp den enskilde får under sin skolgång.

Några barn har problem med inlärning, språkförståelse, kommunikation, dyslexi, sen språkutveckling för att nämna några problemområden. Det kan vara livsavgörande för att barn med någon form av problem att dessa får hjälp så tidigt i livet som möjligt för att kunna få fullt utbyte av de skolår som ligger framför en.

Det är för sent, som man ibland ser idag, att problem uppmärksammas under sent mellanstadium eller senare. Förlorade skolår är svåra att ta igen och risken att få betyg som inte räcker till vidare skolgång är stor.

En resurs som saknas i många skolor är skollogopeder som kan utreda barn, ställa diagnos och finnas som särskilt stöd för skolans personal (specialpedagoger, lärare, elevassistenter m fl). Här är Östergötland och Skåne föregångare med erfarenhet från egna logopeder i skolan, medan t ex Västra Götaland är exempel på motsatsen.

Härryda har möjlighet att bli det goda exemplet i regionen, samtidigt som flera barn kan få möjlighet till en skolgång som leder till den utveckling i skolan som alla barn är värda att få.

Rätt insats i rätt tid är livsavgörande för våra barn och unga.

Jag yrkar att:

  1. Härryda skaffar sig fördjupad kunskap om organisation och erfarenheter från Östergötland (Linköping) om satsningen på logopedresurser på förskole- och grundskolenivå.
  2. Att barn, skolelever, lärare och annan personal i skolan får bästa tänkbara tillgång till logopedresurser som kan utreda, diagnostisera och vägleda så att varje enskilt barn får tätt stöd och rätt hjälp på rätt nivå i livet.
  3. Härrydas utvecklings- och stödenhet får egen logopedresurs.

Steinar Walsö-Kanstad, Kommunpartiet

17-11-13   Motion om säkring av Återvinningsstationer

Det har framkommit genom medborgarförslag och motion från Kommunpartiet att kommunens återvinningsstationer på vissa ställen är skräpiga och även ett direkt miljöhot.

Som exempel kan nämnas en station som utmärker sig negativt, stationen i Härryda samhälle (nedanför Härryda Kyrka). Grannar till stationen har bevittnat och hindrat försök på dumpning av bildelar direkt i Mölndalsån bakom återvinningsstationen.

Mölndalsån behöver säkras och skyddas med staket mellan station och vattendrag. Dumpning av t ex miljöfarliga kemikalier eller vätskor kan få förödande konsekvenser nedströms. Det är ett känt ”fenomen” att människor ställer avfall som ska till återvinningscentral på backen intill återvinnings-containrar, därför måste stationerna miljösäkras på bästa möjliga sätt. 

Jag yrkar att:

  1. Kommunen inventerar samtliga stationers placering för att kartlägga risker för negativ miljöpåverkan.
  2. Kommunen antingen säkrar ”riskstationer” på eget initiativ eller ålägger annan ansvarig för dessa anläggningar att vidta nödvändiga åtgärder.

Steinar Walsö-Kanstad, Kommunpartiet

17-02-15  Härryda – En tillgänglig kommun för alla

Året 2002 fattade riksdagen beslut om att samhället skulle vara tillgängligt för alla 2010.

Några kommuner satte till tjänster, gjorde inventeringar i inre och yttre miljöer, åtgärdade enkelt avhjälpta hinder och tog fram regler för hur man i framtiden skulle planera för tillgänglighet från första början.

God planering behöver inte leda till högre kostnader för kommun och samhälle, oftast tvärt om. Det är när brister ska åtgärdas i efterhand att onödiga kostnader uppstår.

Härryda har, 15 år från riksdagsbeslutet, fortfarande brister i tillgänglighet som enkelt och utan större kostnader skulle kunna åtgärdas inom ramen av den budget som är beslutat av kommunfullmäktige. Det gjordes inget direkt aktivt arbete för att göra kommunen tillgänglig inför 2010, ett eftersläp som fortfarande känns av.

Att medvetet utesluta eller hindra en minoritet människor från aktiviteter som är en naturlig del i en större majoritets liv kan upplevas som diskriminering både av den enskilde och i större sammanhang.

Kommunpartiet vill att Härryda ska vara och upplevas som en kommun där ingen känner sig diskriminerat eller utesluten. Ingen ska behöva avstå från deltagande eller närvarande i miljöer som finns inom kommunens ansvarsområde. 

Vi hänvisar till bifogade insändare I HP från Nils Bengtsson (KP) och yrkar följande:

  1. Kommunala badplatser ska göras tillgängliga för alla
  2. Promenadvägar ska kompletteras med enkla viloplatser (en ”överbliven” sten av lämplig storlek, som ändå ska bortforslar, kan t ex placeras intill en promenadväg utan kostnad).
  3. Vid planering av miljöer där människor rör sig ska hänsyn tas till att människor med begränsad rörelseförmåga ska kunna utvidga sitt närområde genom utplacering av enkla viloplatser, gärna i kombination med konst som samtidigt kan användas som tränings- eller motionsredskap.

Brita Dermark & Steinar Walsö-Kanstad, Kommunpartiet

17-02-15  Utvärdera Landvetter kulturhus

Landvetter kulturhus var tänkt som en samlingsplats för alla åldrar, där man skulle träffas för olika aktiviteter och allmänt för att umgås. Det blev ett bibliotek ungefär som det gamla fast lite modernare. Ett oproportionerligt stort trapphus stjäl större delen av ytan. Huset var också tänkt som mötesplats för fullmäktige, men visade sig olämpligt för detta. Därutöver finns rum att hyra för intresserade.

Vi anser att kulturhuset måste kunna leva upp till sitt namn, på det sätt medborgare i alla åldrar behöver och vill ha. Kommunpartiet har fått starka reaktioner som går ut på att de som planerade huset, glömde bort stora grupper som skulle kunna använda det. Man upplever ett slöseri med öppna ytor på bekostnad av bl a mötesrum.

Många säger att de aldrig vill gå dit eller väljer i stället kulturhuset i Mölnlycke. Man upplever kulturhuset som ungdomsgård mer än kulturhus, biblioteket mer som ”bokarkiv” än bibliotek. 

Det var Kommunpartiet, som en gång i tiden väckte frågan om ett kultur-/allaktivitetshus i Mölnlycke. Tanken var att människor i alla åldrar skulle kunna samlas kring ett kaffebord för samtal eller för olika kulturaktiviteter samt pingis, sällskapsspel, schack eller datoraktiviteter. Detta genomfördes sedan i samverkan med socialdemokraterna. Idag kan vi se att det lyckades.

Kulturhuset i Landvetter blev något annat, det känns tråkigt att en stor kommunal satsning på ett kulturhus kallas ”Härrydas nya trapphus med guldtak” i Göteborgshumorns utkantsområden.

Nyttan av kulturhuset behöver utvärderas, vilka grupper/åldrar/föreningar/organisationer använder kulturhuset? Hur utnyttjas ”stora salen”, behövs den eller är det en yta som kan användas mera effektivt/bättre på annat sätt? Blev biblioteket som tänkt (med arkivreoler) eller vill brukarna ha tillbaka den öppna lösningen?

En medborgardialog kan vara på sin plats, så också en öppen möjlighet för de missnöjda eller de som inte vill använda sig av kulturhuset i nuvarande utformning, att göra sig hörda.

Vi yrkar att kommunstyrelsen får i uppdrag:

  1. att göra en inventering och utvärdering av nuvarande aktiviteter och brukare av kulturhuset och biblioteket enligt ovan i syfte att ta reda på vilka åldersgrupper, föreningar, aktiviteter man har missat,
  2. att låta missnöjda och de som har alternativa önskemål komma till tals genom undersökningar och gör en utvärdering om något missades i planeringen av huset samt
  3. att det i budget för 2018 skapas utrymme för behövliga åtgärder i form av ombyggnad eller andra åtgärder för att skapa ett bättre fungerande kulturhus, såvida detta inte kan ske inom ramen av 2017 års budget.  

Brita Dermark & Steinar Walsö-Kanstad, Kommunpartiet

17-02-15   Placering av kommande simhall

Frågan om simhall i kommunen har under många år engagerat politiker, föreningsliv och allmänhet.

Det finns olika förslag till placering, detta är en fråga som måste utredas noggrant och på ett sätt där ingen del av kommunen utesluts ”per automatik”.

Mölnlycke har god tillgång till kollektivtrafik som gör det enkelt att ta sig till Göteborg och Valhalla (utan parkeringsproblem och trängselskatt). För den bilburna/barnfamiljer är äventyrsbadet i Mölndal attraktivt, nära, låg parkeringsavgift och ingen trängselskatt.

I Landvetter finns bassäng i privat regi (Hälsans Hus). Där finns ledig kapacitet, simskola, hälso- och friskvårdsanläggning under samma tak.

Östra kommundelarna saknar den närhet till simhall/badanläggning som finns i västra delen av kommunen.

Vårt förslag är därför placering i Hindås, det skulle då kunna öppna sig möjlighet till samarbete och samfinansiering mellan Härryda Kommun och Bollebygd.

Bollebygd saknar simhall, samarbete skulle kunna skapa ett så stort besöksunderlag att placering av simhall i Hindås skulle kunna vara tänkbar och intressant.

Vi yrkar:

Att Härryda tar kontakt med Bollebygd Kommun för att undersöka om Bollebygd är intresserad av samarbete och samfinansiering.

Att Hindås finns med som seriöst placeringsalternativ när ny simhall planeras. 

Brita Dermark & Steinar Walsö-Kanstad, Kommunpartiet

17-02-15   Motion om en särskild äldrevårdscentral

Andelen äldre medborgare ökar stadigt i vår kommun och ställer ökade krav på sjukvården, i första hand vid våra vårdcentraler. Äldre är ofta multisjuka, d.v.s. drabbas av flera olika sjukdomar, vilket ställer särskilda krav på sjukvårdens kunnande om åldersförändringar och deras samspel med sjukdomsbilden. Det behövs därför en sjukvård med särskilt kunnande om de äldre och deras sjukdomar, s.k. geriatriskt expertis, för att kunna ge rätt och snabb vård. Vi behöver en särskild äldrevårdscentral, där de äldre står i centrum.

Önskemål om en sådan äldrevårdscentral framförde vi motionsvägen redan för 15 år sedan, ett önskemål vi sedan regelbundet återkommit till i fullmäktigedebatter.

I Göteborgsposten den 16 januari redogörs, under rubriken ”Här sätts de äldre patienterna i centrum”, för den specialiserade äldrevårdscentral för äldre 70+ som sedan 5 år tillbaka drivs av Westlänkarna. Hur man tagit ett helhetsgrepp i vården av äldre, med personal med särskilt kunnande om de äldre och deras sjukdomar (geriatrisk expertis), ett måste för rätt vård. De mycket positiva erfarenheterna från Westlänkarnas äldrevårdscentral borde vara tankeväckande för ledande politiker i Härryda kommun och få dem intresserade att äntligen utreda möjligheterna att skapa en äldrevårdscentral värd namnet även i vår kommun!

Vi yrkar att:

Steinar Walsö-Kanstad, Kommunpartiet

15-11-16   Varför har vi ett oppositionsråd i Härryda kommun?

Sedan lång tid tillbaka har moderaterna eller socialdemokraterna varit det största partiet i opposition, varför det setts som naturligt att någon från ett av dessa partier, i opposition, utsetts till vice ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd, med samma löneförmåner som ordförande, utan att ha med denne jämförbart ansvar.

Men som vi nu ser på riksplanet och kanske redan i nästa val på kommunplanet, är det inte längre så självklart vilket som är det största oppositionspartiet eller det största inom ett block. Det kan också i framtiden finnas flera block än de traditionella två. Det blir då tveksamt om man överhuvud taget skall utse ett oppositionsråd och med detta särskilt gynna ett visst parti eller gruppering inom oppositionen.

Vi yrkar därför att den nya särskilda beredningen för demokrati ges i uppdrag att utreda om, hur och varför ett särskilt oppositionsråd skall utses i framtiden, samt att ta ställning till dagens situation att kommunstyrelsen leds av dess vice ordförande från oppositionen vid ordförandens frånvaro.

Härryda, 2015-10-16
Steinar Walsö-Kanstad

15-11-13   Översyn av ”Allmänna lokala ordningsföreskrifter i Härryda Kommun”

Information till kommunens invånare ska vara tydlig och begriplig, nu gällande ordningsföreskrift måste nog vara bland de sämsta i språk, tydlighet och konsekvens som vi har i kommunen.

Ibland silar man mygg och sväljer kameler.

Ta till exempel paragraferna 15 t o m 17 om hundar. Här finns det hårda krav på ägarna. Hästägare (§ 18) får leva ett annat och friare liv i kommunen. På många platser i kommunen finns hästar inom vad som kan beskrivas som tättbebyggt detaljplanelagt område. En hundägare (till t ex en papillon som väger 2 kilo) ska enlig föreskriften plocka upp ”fast orenlighet” efter hunden, det tar säkert ett år att komma upp i samma volym som en häst lämnar efter sig med vid ett och samma tillfälle, på samma plats. Hästägaren/ryttaren behöver inte plocka upp efter hästen.

Vad gäller för katter som fritt får kissa och bajsa i kommunens/barnens sandlådor, i offentliga utemiljöer och grannars trädgårdar?

Finns någon särskild förordning om fyrverkerier eftersom dessa inte täcks i kommunens ordningsföreskrifter?

Slutligen, enligt § 17 i föreskrifterna (om hundar) ska ”ägaren/vårdaren plocka upp fast orenlighet”. ”Orenligheten skall förslutas och placeras i därför avsedd behållare eller papperskorg”. Att försluta en hundbajspåse klarar de flesta, men hur försluter man en hundskit regelenligt, efter föreskrifterna? Regler är till för att följas!

Yrkande:

Ovanstående ordningsföreskrifter ska ses över, formuleras så att texten är lättläst och begriplig.

Reglerna ska vara tydliga, konsekvent i alla delar och lika för alla.

Härryda, 2015-11-13
Steinar Walsö-Kanstad

15-08-24   Förnyad motion angående säkrare järnvägsövergång i Landvetter

I februari 2013 lade Kommunpartiet en motion om säkrare järnvägsövergång i Landvetter.

Förslaget i motionen var att man genom kontakt med Trafikverket skulle kunna få en mindre gångbro alternativt en gångtunnel där det tidigare funnits en övergång, en övergång som för övrigt togs bort på grund av säkerhetsskäl. I stället sattes ett staket upp emellan de två, med ljud, ljus och bommar bevakade övergångarna.

Det är nu så att människor, unga som gamla, vill gå kortaste vägen för att komma till Landvetter centrum och följaktligen har det nu blivit en ”gångväg” där staketet har tryckts ner eller klippts upp, så att alla som kan lyfta sina ben ca 40 cm eller krypa tar sig över. Tidsvinsten blir på så sätt ungefär 8 minuter för de yngre och något mer för äldre personer.

Eftersom Backområdet inom en snar framtid kommer att förtätas kan man lätt räkna ut att ”syndarna” kommer att bli fler. Trafikverket har någon gång försökt att laga staketet men det blir snart en ny väg igen.

Motionen avslogs med bl.a. motiveringen att en gångbro/gångtunnel skulle bli alltför dyrt att genomföra. Dessutom avsåg kommunen att sätta upp ett bullerskyddande högt plank mellan de befintliga järnvägsövergångarna. Det planket skall nu inte byggas, så det motivet faller bort.

I Hindås, mitt emot stationshuset, finns en övergång för gående och cyklande. Den består av en mindre bom som fälls ner när tåget kommer. En sådan lösning skulle vara utmärkt i Landvetter och definitivt bättre och säkrare lösning än det nuvarande klättrandet/krypandet. För ”ickeklättrande” personer skulle en sådan övergång betyda att man inte behöver bära exempelvis sina matkassar så långt.

FÖRSLAG

Att kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att ta upp frågan med Trafikverket för att få en säker övergång för gående/cyklande liknande den i Hindås.

Brita Dermark, Kommunpartiet

15-05-18   Om höjt driftsbidrag till enskilda vägar (vägföreningar)

Alla kommuninvånare betalar kostnad för kommunal väghållning genom skattsedeln. Till detta kommer en årlig kostnad som för många kommuninvånare är lika hög eller högre än den som tas ut genom skatt, för enskilda vägar som offentligheten har tillträde till på samma sätt som kommunala vägar.

En jämförelse mellan olika grannkommuner ger en intressant bild av kostnaden för kommunal väghållning och hur man värderar den insats och det arbete som sker genom vägföreningar. En vägförening ansvarar primärt för drift och underhåll, men även för grönområden, dagvattenhantering och trafiksäkerhet inom den anläggning som är fastställd genom vägförrättning. Styrelsen ansvarar för all administration, ekonomihantering, beställningar, kontroll, årsmöte med redovisning till medlemmar/delägare inom föreningen m.m.

Det finns olika modeller för vem som fastställer nivå på driftsbidrag (politik eller förvaltning), kostnad för kommunal väghållning per invånare finns på internet (”Kolada”). Eftersom fördelningen mellan kommunal väg/enskild väg/statlig väg är högst olika inom kommunerna blir det svårt att jämföra mellan kommuner. Vi har därför valt en jämförelse med Kungsbacka, där politiker och tjänstemän värderar det arbete som läggs ner i vägföreningar på ett helt annat sätt än vad som sker i Härryda.

Trafikingenjör Camilla Graad i Kba har uttalat följande i en tidningsartikel:

” Jag tror vi har en ovanligt stor andel enskilda vägar.”

Vi har uppfattningen att det samma gäller för Härryda.

Enligt tillgänglig information (i skrivande stund) hade Kungsbacka en kommunal väghållningskostnad 2013 som uppgick till 910 kr/invånare. Härryda hade i jämförelse 1775 kr/invånare.

Kungsbackas driftsbidrag till vägföreningar uppgick till 8,25 kronor per meter väg 2014, i år (2015) är detta bidrag höjt till 11 kronor per meter väg.

Härrydas driftsbidrag till vägföreningar var 70 öre per meter väg 2014, oförändrat 2015.

Kungsbacka tar, enligt uppgift, inte ut gatukostnadsersättning av fastighetsägare, man har valt att lägga denna kostnad på byggherrar/exploatörer. Kungsbacka, som har lyckats hålla den kommunala kostnaden för väghållning på en nivå som är uppseendeväckande mycket lägre än i Härryda, lämnar bidrag till drift av enskilda vägar som är uppseendeväckande högre än Härrydas.

Härryda är en kommun som gärna jämför sig med andra kommuner och har en strävan efter att vara ”bäst i klassen”. Här finns det definitivt ett område som behöver ses över både av politiker och kommunens revisorer.

Avsikten med denna motion är att väcka fokus på den samhällsnytta vägföreningar utför, på den orättvisa som drabbar de av kommunens invånare som tvingas betala höga kostnader för vägar som allmänheten har fullt tillträde till. Vi vill höja det kommunala bidraget till vägsamfälligheter till skälig nivå.

Kungsbacka har visat en väg som är genomförbar , vi ser ingen anledning till att Härryda kommun ska ha ambitionen att vara sämre.

Vi yrkar att:

  1. Driftsbidrag till enskilda vägar (vägföreningar) ska höjas avsevärt i budget för 2016.
  2. Driftsbidrag till enskilda vägar (vägföreningar) ska höjas stegvis för att vara i nivå med Kungsbacka senast vid slutet av innevarande mandatperiod.

Mölnlycke 2015-05-19
Brita Dermark, KP Steinar Walsö-Kanstad, KP

Tilläggsinformation:

För gator och vägar i Härryda kommun ansvarar:

Kostnad kommunal väg 2014: 1775 kr x 36000 invånare= 63900 000 kronor

En besparing på t.ex. 10% skulle kunna sänka kostnaden till 1598 kr/invånare/år vilket fortfarande är långt från Kungsbackas 910 kr/invånare/år. Besparingen kan läggas till vägföreningarna.

En kostnadssänkning med 180 kr/invånare/år ger ett disponibelt utrymme på 6 480 000 kronor.

Nuvarande bidrag till vägföreningar per år:
590 000 meter väg x 70 öre = 413 000 kronor.

Höjning till ”Kungsbackanivå” 2015: 

590 000 meter väg x 11 kr = 6 450 000 kronor som finansieras genom besparing enligt ovan.

Nuvarande kostnad för kommunal väg, gång och cykelväg per meter/år: 3277 kronor.


Till arkivsidan >>