NyheterMedlemsinfoPublicerat
OrganisationVåra politikerVårt program
KommunstyrelsenFullmäktigeMotionerInterpellationer
FrågorSkrivelser Inspiratören

Kommunpartiet i Härryda

Interpellationer 2010-2011

Tillbaka till arkivsidan >>
Till aktuella interpellationer >> 

11-02-17   Hänsynstagande till barn med behov av särskilt stöd

Det pågående ärendet i KS, ”Lokalanpassning till följd av friskoleetablering”, har som fokus besparingar på 4,6 mkr år 2011, 6,8 mkr 2012 och 8,1 mkr 2013. Barn med behov av särskilt stöd drabbas i olika utsträckning i de sex ”Strategier” som förvaltningen utvärderat.

  

I dagens samhälle ska barn med olika funktionsnedsättningar och –hinder integreras i vanliga klassmiljöer. De som har större behov av hjälp och stöd går i särskilt anpassade skolmiljöer. I den ”flyttkarusell” som nu planeras kommer ett antal barn som behöver extra stöd, lugn och trygghet i sin skolmiljö att utsättas för påfrestningar som kan bli direkt skadliga för barnens trygghet i vardagen, utveckling och framtid. Av redogörelsen för de sex strategierna framgår inte hur effekter på barn med någon form av funktionsnedsättning, -hinder har beaktats.

Jag har därför följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

  1. Vilka utredningar har gjorts om hur dessa barn drabbas, de som flyttas och de som går i ”mottagarskolor”?
  2. Har Rådet för funktionshinderfrågor varit involverat och fått ge sin syn i sakfrågor som är relevanta för detta råd i de 6 olika alternativ som är framtagna av förvaltningen?
  3. Hur lever Härryda Kommun upp till FN`s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar i denna fråga? (Enligt förra ordföranden i Socialberedningen, Eva-Lotta Liljenzin är denna konvention del av KF`s beslutade politiska inriktningsmål).
  4. Om man har gjort utredningar relaterat till det som beskrivs i FN`s konvention, vilka delar av konventionen har tagits med och vägts in i det utredningsresultat och de rekommendationer som förvaltningen lagt till KS?
  5. På vilket sätt har detta utredningsarbetet skett och vilka grupper/professioner har ingått i utredningen (barn, förälder, tjänstemän, politiker, psykologer, kuratorer, personer med särskild kunskap inom olika funktionshinderområden)?

Steinar Walsö-Kanstad, KP

  

10-04-14   Om den dagliga verksamheten vid Hönekulla by

Inför tidigare fullmäktigemöte hade till ledamöterna utskickats bl.a. Planer och budget för år 2010—2014 – Intern sammanställning. Under Sektorn för socialtjänst angavs på sid 30 punkt 36 ”Nedläggning av den öppna dagliga verksamheten Hönekulla by. Personal omplaceras, fastigheten sägs upp och inventarier flyttas till annan verksamhet inom Funktionshinder”.

”I budgetberedningens förslag till budget/plan 2010-2012 ingår medel för daglig verksamhet 2010” (om 250 kkr).

Vid kommundelsmötet i Mölnlycke den 13 april ställdes frågor kring denna planering, varvid svaren från KS ordförande och sektorschefen gav intrycket att en förlängning av stödet till den nya formen av daglig verksamhet i Hönekulla by, i regi av Röda korset och Consensus, skall diskuteras framöver i budgetberedningen med positiva förtecken.

  

Verksamhetschefen förnekade att några planer fanns idag att säga upp boendet i Hönekulla by eller att flytta inventarierna till annan verksamhet inom Funktionshinder. Han antydde dock, att det kunde bli otrivsamt att driva verksamheten där under byggandet av äldreboendet, och att det därför kunde finnas anledning att med sektorns stöd flytta verksamheten till andra lokaler. Mot detta kan invändas, att de störande byggnadsarbetena är av övergående natur, och att möjligheten att få vara kvar i invanda och trivsamma lokaler kan överväga ev. tillfälliga olägenheter, om brukarna själva får välja.

Med anledning av nämnda svar, finns det anledning beklaga den olyckliga skrivningen i den tidigare utdelade interna sammanställningen av budget/plan, som kanske helt i onödan skapat oro. Jag vill ändå ställa följande frågor till KS ordförande:

  

Mölnlycke 10-04-14
Nils Bengtsson, KP

10-04-13   Om rätten för äldre par att dela boende inom äldreomsorgen

I massmedia har på sistone uppmärksammats fall inom andra kommuner, där äldre par nekats gemensamt boende inom vård och omsorgsboendet.

Sektorns företrädare har tidigare inför sociala beredningen framhållit att äldre par har rätt till gemensamt boende inom äldreomsorgen Härryda kommun. Detta sägs också i gällande riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen.

Med anledning av nedgången i ekonomin och de nerdragningar av olika slag som på senare tid gjorts inom äldreomsorgen, anser jag det ändå viktigt att få följande frågor besvarade:

  1. Vilken policy gäller idag för äldre par som önskar gemensamt boende inom kommunens vård och omsorgsboende?
  2. Hur påverkar ett sådant önskemål om gemensamt boende väntetiden för att få detta?
  3. Hur vanligt är det att önskemål framförs om sådant boende?
  

Mölnlycke 10-04-13
Nils Bengtsson, KP

10-03-08   Konsekvenserna av regeringens infrastrukturprogram

Regeringen har nyligen lagt sitt förslag till infrastrukturprogram för Göteborgsregionen 2011-2014. Götalandsbanan och den pendeltågsstation som är en förutsättning för utbyggnaden för 15.000 personer i Södra Landvetter kommer inte att påbörjas före 2021, om någonsin. Den första delen av tvärförbindelsen mellan RV40 och E20, med början i Slambymotet, skall finansieras av Härryda kommun och inte av staten. Det av fullmäktige 2006 ställda kravet att gamla Boråsbanan skall upprustas, utvecklas och användas finns inte med.

Kommunledningen har i sitt arbete med den nya översiktsplanen planerat ”en ny stad” för 15000 invånare i Södra Landvetter, mellan motorvägen och miljardprojektet Landvetter Park. Länsstyrelsen har nu sagt nej till detaljplanen för Landvetter Park och Götalandsbanan finns inte med. Grundförutsättningarna i förslaget till ny översiktsplan är därmed borta och man frågar sig vilka konsekvenserna blir för Härrydas framtida utveckling.

Härryda finns inte på kartan annat än som mjölkko för stat och region när det gäller finansiering av projekt som saknar värde för kommunens invånare. Vi skall på obestämd tid låna ut räntefritt minst 115 mkr till staten för byggandet av Slambymotet, 10.000 jobbpendlare skall betala straffskatt för att kunna komma till jobbet, utan upprustning av Boråsbanan blir det ingen spårbunden kollektivtrafik och nya bostadsområden blir bil- och bussberoende för minst 20 år.

  

Den medborgardialog som utlovades, när vi gick ut till medborgarna med frågor om hur de ville se kommunens framtid, har förvandlats till information för kanske 20 personer i tre kommundelsstämmor om hur tjänstemännen har bestämt vi skall få det. Flera av dessa bor inte ens i kommunen och slipper konsekvenserna av sina egna förslag. Mot bakgrunden av den situation som uppstått är det dags för medborgarnas förtroendevalda representanter att ta tillbaka kontrollen över utvecklingen och stoppa fortsatt fantiserande baserat på orealistiska förutsättningar.

Jag ställer därför följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

  1. Har kommunledningen bedömt vilka konsekvenser infrastrukturprogrammet kommer att få för kommunens framtida utveckling?
  2. Vilka åtgärder är man beredd att omedelbart vidta vad gäller utformningen av kommande bostadsförsörjningsprogram?
  3. Kommer KS ordförande att ta initiativ till nya direktiv för översiktsplanen och medverks till att samhällsbyggnadsberedningen startar sådan dialog som fullmäktige-beredningarna förutsätts hålla med medborgarna i viktiga frågor?
  

2010-03-08
Gunnar Carlson, KP

10-02-05   Medborgarinflytandet på nya översiktsplanen

Kommunpartiets föregångare SPI tog i budgeten för 2006 initiativet till en tidig uppstart av arbetet med en ny översiktsplan. Detta resulterade i ett ambitiöst program för att som underlag för en ny översiktsplan inhämta medborgarnas synpunkter på kommunens framtida utveckling.

Resultatet från fokusgrupper, intervjuer och enkäter redovisades för fullmäktige i februari 2007 och en särskild beredning redovisade senare inriktningsmål för den nya översiktsplanen. Därefter har arbetet bedrivits i förvaltningen men någon återkoppling till medborgarna har icke skett. Inte heller de förtroendevalda representanterna för medborgarna har haft möjlighet påverka arbetet med den nya planen. Under de drygt tre år som gått har i stället ett stort antal utvecklingsprojekt hanterats utan förankring i en ny översiktsplan. Hundratals arbetstimmar har lagts ner i förvaltningen, tusentals A4-sidor har producerats och miljontals kronor av skattebetalarnas pengar har spenderats på bl.a. dessa projekt:

  

Två demokratiberedningar har sedan 2005 arbetat med att ta fram förslag till ökad medborgardialog. Ett sådant förslag är temadebatter i fullmäktige inom utvalda verksamhetsområden. Den nya översiktsplanen är med sina långtgående konsekvenser en angelägenhet för alla kommunens invånare och skulle därför vara ett lämpligt ämne för en temadebatt.

Med hänvisning till vad som ovan sagts ställs härmed följande frågor:

  1. Kommer en medborgardialog om den nya översiktsplanen att ytterligare fördröjas och därför inte bli möjlig att genomföra med medborgarna före valet?
  2. Om svaret är nej, vilka konkreta åtgärder för genomförande av medborgardialog planeras?
  3. Är KS ordförande beredd att med KFs presidium ta initiativet till en temadebatt om den nya översiktsplanen?

2010-02-05
Gunnar Carlson, KP



Tillbaka till arkivsidan >>
Till aktuella interpellationer >>