NyheterMedlemsinfoPublicerat
OrganisationVåra politikerVårt program
KommunstyrelsenFullmäktigeMotionerInterpellationer
FrågorSkrivelser Inspiratören

Kommunpartiet i Härryda

Interpellationer 2006-2007

Tillbaka till arkivsidan >>
Till aktuella interpellationer >>

07-12-06   Anmälningar i kommunen enligt Lex Sara

I interpellationen begärs bl.a. svar på hur många sådana anmälningar om övergrepp, vanvård etc. mot äldre som gjorts under de senaste åren samt vilken ansvarsfördelning som gäller för handläggningen.

Socialtjänstlagen, 14 kap. 2 §, den s.k. Lex Sara, föreskriver att den som är anställd inom service och omvårdnad av äldre och funktionshandikappade är skyldiga att anmäla övergrepp, vanvård och liknande missförhållanden till socialnämnden. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd med bl.a. definition av allvarliga missförhållanden, övergrepp och brister i omsorg, vem som är anmälningsskyldig och föreskrifter om skriftliga instruktioner för handläggning av anmälningar i kommunal verksamhet.

Av dessa skriftliga instruktioner skall framgå vem som ansvarar för att ta emot anmälningar, ansvarar för utredning av anmälan samt att en anmälan alltid skall registreras och på vilket sätt. Har mottagandet av anmälningar enligt instruktionerna delegerats till en tjänsteman eller en funktion inom socialförvaltningen, skall den som tar emot anmälan alltid informera socialnämnden. I Härryda kommun är kommunstyrelsen socialnämnd och därmed skyldig säkerställa att gällande föreskrifter tillämpas.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har för år 2006 samlat in uppgifter genom utskick av frågeformulär adresserade till ansvariga för handikappomsorgen i länets kommuner och Göteborgs stadsdelsnämnder. Av Länsstyrelsens sammanställning 2007:49 framgår att Härryda ej besvarat Länsstyrelsens förfrågan. I Länsstyrelsens rapport 2007: 45 redovisas anmälningar inom äldreomsorgen under 2006. Där har Härryda redovisat 2 anmälningar.

Mot bakgrunden av de missförhållanden i Härryda som fått offentlighet under senare tid är det av allmänt intresse att få en samlad redogörelse för hur kommunstyrelsen som ansvarig nämnd handlägger Lex Sara.

Med hänvisning till ovanstående ställs följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Gunnar Carlson (kp)

  

07-11-08 Vad händer med Allaktivitetshuset?

Information begärdes om det snart färdigbyggda Allaktivitetshuset (utbyggnaden av Kulturhuset) kommer att möta den ursprungliga målsättningen att bli en social träffpunkt eller mötesplats för alla medborgare, med möjlighet till olika planerade eller spontana aktiviteter, samt om lokalhyra behöver utgå och i så fall hur och varför.

Om några månader står utbyggnaden av kulturhuset färdigt att börja tas i bruk. När politiker, förvaltning, föreningar och övriga intresserade hade en gemensam diskussion i mars 2006 kring utbyggnaden till ett allas hus , klargjordes det av ledande politiker att ändamålet var att få ”en samlingspunkt för alla medborgare, där brukaren har ett avgörande inflytande på verksamhet och innehåll. En aktiv och öppen mötesplats som ger möjlighet både för enskilda och föreningar att träffas under positiva former, och att ge möjlighet för kulturell och etnisk mångfald i generationsövergripande möten”. D.v.s. målet var ett allaktivitetshus av samma slag som det vi känner från Emmaboda.

De diskussioner som sedan dess förekommit har endast gällt lokalutformning, lokaldisponering och inredning samt föreningslivets intressen. Inte vilken verksamhet och vilka aktiviteter ”för alla” som skall finnas och hur de skall ledas och administreras. Avgifter har inte diskuterats. Nu har kommunstyrelsen beslutat att lokalhyra, med vissa undantag, skall utgå för att få tillgång till lokalerna, vilket i princip förutsätter föreningar. En social träffpunkt och mötesplats för våra ungdomar ” har ersatts med ett ”föreningshotell”?

Jag ställer därför följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Eija Tolonen, (kp)

  

07-10-11   Mopedterrorismen i kommunen

En stor del av veckans medborgarmöte i Mölnlycke ägnades åt buskörningen med mopeder i Mölnlycke. Av de uttalanden som gjordes av ledande tjänstemän och politiker och av närvarande representant för polisen framgick att man anser sig maktlösa när det gäller att beivra dessa uppenbara överträdelser av såväl gällande lagar som lokala föreskrifter.

Medborgarna kan inte acceptera ett sådant synsätt. Vi betalar skatt till både stat och kommun för att kunna leva och röra oss fritt i samhället utan fara för liv och egendom. Det är viktigt att samhället visar sin intolerans mot dessa unga mopedisters beteende som, utöver att vara en sanitär olägenhet, också visar på en upprörande nonchalans mot gällande lagar och därmed blir inkörsporten till ännu grövre kriminalitet. Vi riskerar att denna flathet leder till allvarliga konsekvenser för våra medborgare och vårt samhälle. Acceptansen av mopedisternas framfart står i bjärt kontrast till vad som tillämpas mot bilister som bryter mot lagar och föreskrifter.

Kommunpartiet och dess företrädare har fem gånger under de gångna åren krävt att kommunen kraftfullt driver frågan om närpolis i kommunen. Vi har också motionerat om utredning av trafiksituationen i Mölnlycke centrum och om mark för en folkracebana i kommunen. Detta avvisades utan relevant motivering av kommunfullmäktige på förslag av förvaltningen och efter negativa beslut i kommunstyrelsen. Frågan om att ge motorungdomen möjlighet att under organiserade former kunna avreagera sig togs upp på medborgarmötet och det finns anledning för kommunstyrelsens ordförande att nu ta mera seriöst på denna fråga.

Den totala uppgivenhet som redovisades på medborgarmötet kan inte accepteras. Mot bakgrunden av den allt allvarligare situationen i såväl Mölnlycke som andra tätorter i kommunen ställs därför följande frågor:

Peter Brych (kp)

07-09-12   Den nationella minoritetspolitikens genomförande i kommunen

Undertecknad lämnade i november 2006 in en motion med krav att kommunfullmäktige tar fram förslag till konkreta åtgärder för att förbättra den stora minoritetsgruppen Sverige-finnars situation och då framförallt inom i motionen nämnda områden i kommunen.

Sverige-finnar är den största av minoritetsgrupperna med nära 1500 personer i Härryda kommun med finskt ursprung eller födda av föräldrar med finsk bakgrund. Som framgår av motionen har inte denna grupp tillgång till det som var intentionerna bakom lagen. Detta gäller speciellt i skolundervisning och äldrevård men också samhällsinformation på finska språket.

I skolan finns idag 47 barn med svensk-finsk bakgrund. Tillgången till undervisning på finska för dessa barn är för närvarande begränsad till en lärare på 25% tid, vilket på intet sätt motsvarar de krav som ställs av tvingande lagstiftning. Inom kommunen finns 163 finsktalande personer över 65 år, varav mycket få har hemtjänst eller bor på särskilt boende idag, trots att många har behov av detta. Framförallt kommer behovet att växa. En viktig anledning till att många av dem i det allra längsta stannar hemma med vänners och släktingars hjälp är bristen på finsktalande personal. Det senare är ett problem som borde kunna lösas genom en medveten rekrytering eller vidareutbildning av finsktalande personal.

Min motion har inte besvarats och mot denna bakgrund ställer jag följande fråga:

Eija Tolonen, kp

07-06-09   Oberoende utredning av bemanningen på kommunens boenden

Under de senaste månaderna har bemanningen på kommunens boenden och arbetsbelastningen för vårdpersonalen kommenterats i insändare och artiklar i pressen. Det har också i detta sammanhang uttalats farhågor för konsekvenserna för de vårdades säkerhet.

I budget/plan för 2007-2009 föreslog kommunpartiet en särskild satsning på upp till 1.500 tkr för ökad bemanning på boenden. Utvecklingen visar att det förmodligen krävs större satsningar. Hur stora kan icke avgöras utan en detaljerad genomgång av situationen på de enskilda boendena.

Kommunpartiet sitter under innevarande mandatperiod inte i kommunstyrelsen eller budgetberedningen. Vi saknar därför möjlighet att i anslutning till budgetarbetet där framföra krav på en sådan utredning. Vi är därför för fullgörandet av det uppdrag vi fått av våra väljare – hänvisade till att använda vår lagliga rätt att i fullmäktige aktualisera våra förslag.

En utredning av situationen på enskilda boenden bör utföras av en från förvaltningen oberoende utredare och under medverkan av såväl de anställda som pensionärsorganisationerna. Oberoendet är viktigt då de kommentarer som gjorts av förvaltningen i olika uttalanden visar att man har en helt annan uppfattning om befintliga problem än de anställda och anhöriga som - uppenbarligen efter moget övervägande – offentligt vågat uttala sig.

Mot bakgrunden av ovanstående ställs följande fråga:

Gunnar Carlson (kp)

07-06-09   Artister för livet

Insamlingsorganisationen Artister för livet, med tidigare anknytning till Härryda kommun, har nu återigen anklagats för att endast använda 10-15 procent av insamlade medel till stödjande verksamhet. Resterande medel åtgår till arvoden, administration och andra ändamål. Verksamheten har under senare år uppträtt under olika juridiska personer vilket försvårat en överblick.

Historiskt har Artister för livet haft anknytning till Härryda kommun. Det är därför angeläget att kommunen nu tar officiellt avstånd från vad som måste anses vara en verksamhet som kommunen inte på något sätt bör förknippas med.

Min fråga är:

Peter Brych (kp)

07-06-09   Demokratiberedningens förslag om radioutsändning...

...av fullmäktiges debatter

Den demokratiberedning som arbetade under förra mandatperioden lämnade för snart två år sedan, 2005-09-01, en delrapport till kommunfullmäktige.

Under rubriken information sägs att "medborgarnas möjlighet att få information i frågor som rör de förtroendevaldas arbete med styrning och utvärdering samt den utförande förvaltningens verksamhet bör förbättras" . Under denna rubrik föreslogs bl.a. att ”kommunfullmäktiges möten skall sändas ut via närradion och nå alla kommunens invånare".

Liksom ett stort antal av de förslag som lades i såväl denna delrapport som i slutrapporten hösten 2006 har detta icke blivit föremål för åtgärd. Bortsett från betydelsen av att medborgarna får möjlighet att följa fullmäktiges debatter så är bandupptagning av fullmäktiges möten viktigt för att i efterhand kunna följa vad som sagts i anslutning till såväl debatter som beslut.

Detta sker med medborgarmöten i kommunen och finns tillgängligt för intresserade att låna på kommunens bibliotek. Det kan också noteras att bandupptagning och även radioutsändning sker i ett antal kommunfullmäktige i vårt närområde.

Med hänvisning till vad som ovan sagts frågas

Gunnar Carlson (kp)

07-04-02  Hårdnande attityd mot färdtjänstbrukare/sökanden

I ett i GP nyligen uppmärksammat fall rörande beviljandet av färdtjänst och ledsagare förefaller snävast möjliga tolkning av begreppet ”ledsagare under färdtjänst” ha spelat en huvudroll, där förvaltning och Länsrätten haft motstridiga uppfattningar, varför ärendet nu går vidare till kammarrätten. I ett ärende där merkostnaden för kommunen skulle varit marginell vid ett beviljande. Även i flera andra fall gällande färdtjänst/ledsagare har färdtjänsthandläggaren börjat tillämpa en hårdare bedömning, som väntas resultera i fler överklaganden.

Detta leder till följande frågor som jag vore tacksam få besvarade:

Eija Tolonen (kp)

  

07-03-13   Användningen av den gamla Boråsbanan

Kommunfullmäktige beslutade 2006-06-19 om yttrande över Kust till Kustbanan i enlighet med ett enigt förslag från kommunstyrelsen. I detta förslag uttalades att ”Den nuvarande banan är viktig för Härryda kommun och måste underhållas, förbättras och trafikeras så att den även gynnar befolkningen mellan Borås och Göteborg.” Vidare uttalades att ”Kommunen hemställer att Banverkets ställningstagande till befintlig bana sker i ett så sent skede som möjligt efter noggranna utredningar där aktuell teknik och kunskap beaktas samt att utredningsarbetet sker tillsammans med Västtrafik och berörda kommuner.”

Den framtida utbyggnaden av kommunen skall nu behandlas i den särskilda beredningen för framtagande av politiska inriktningsmål för den nya översiktplanen. Av avgörande betydelse blir då tillgången till spårbunden kollektivtrafik med pendeltågsstopp i nuvarande tätorter och med anknytning till nuvarande och kommande bostadsområden.

Kommunens agerande har tidigare baserat sig på tron att den nya banan skulle påbörjas under perioden 2010-2015. Det står nu klart att delen Mölnlycke-Bollebygd - utöver med andra projekt i landet - måste konkurrera med viktiga regionala projekt som t.ex. Västlänken och utbyggnaden av Västra stambanan till fyra spår. Bristen på investeringskapital bedöms komma att skjuta upp igångsättningen ytterligare. Härryda måste då - med den planerade expansionen på en procent per år - lösa kollektivtrafiken genom användning av den gamla banan under minst 15 år framåt. En utökad bil- och busstrafik får anses utesluten som lösning.

  

Allians för Härryda förbigår i sitt Strategiska program frågan om trafik på den gamla banan genom allmänna formuleringar och utan konkret ställningstagande i denna viktiga fråga. Något överraskande då möjligheten att i konkurrensutsättning upphandla spårbunden pendeltrafik på den gamla banan borde ligga inom ramen för Alliansens politiska värderingar.

Med hänvisning till vad som ovan sagts ställs följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Gunnar Carlson (kp)

 

07-02-16   Handläggningen av demokratiberedningens förslag

Kommunfullmäktige tillsatte 2004-09-20 en demokratiberedning med representanter för samtliga partier i fullmäktige. Beredningens uppdrag var att handha de demokratiutvecklande frågorna, göra en uppföljning och utvärdering av det politiska arbetssättet och den politiska organisationen och att lämna förslag till fullmäktige om förändringar.

Demokratiberedningen avlämnade hösten 2005 en delrapport och i oktober 2006 en slutrapport, sammanlagt med över 30 förslag. Därutöver fanns två särskilda yttranden av undertecknad som med ytterligare ett antal konkreta förslag, inkluderande att det nya kommunfullmäktige skulle tillsätta en ny demokratiberedning med uppgift att fortsätta den entledigade beredningens arbete.

Härryda-Alliansen har nyligen till fullmäktige lämnat vad man kallar ett Strategiskt Program för mandatperioden 2006-2010. I detta program finns ingenting om demokratifrågorna. Detta är anmärkningsvärt då i ledningen för Härryda-Alliansen sitter både kommunfullmäktiges ordförande, folkpartistisk representant och ordförande i den entledigade Demokratibered-ningen, och den nya kommunstyrelseordföranden, moderat representant i Demokratiberedningen.

Den nuvarande majoriteten röstade i oktober 2006 för att handläggningen av demokrati-frågorna skulle ske i fullmäktiges presidium, det som Härryda-Alliansen i dag kontrollerar. Av demokratiberedningens förslag har endast ett fåtal föranlett någon åtgärd. Läser man Härryda-Alliansens Strategiska Program så sägs icke heller om man avser att ta upp dessa förslag eller tillsätta en ny beredning.

  

Mot bakgrunden av ovanstående ställs följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

Gunnar Carlson (kp)

  

07-02-15   Härryda som en attraktiv kommun

Att göra Härryda kommun till en attraktiv kommun är en gemensam målsättning för alla partier i kommunen. Detta gäller naturligtvis i första hand för de medborgare som redan bor i kommunen och som genom sina skatter medverkar till de ekonomiska förutsättningarna för genomförandet av denna målsättning.

Trots berömvärda insatser, som t.ex. Östraberedningen, har den gångna mandatperioden präglats av onödiga konflikter mellan politiker och förvaltning å ena sidan och medborgare som känner sig överkörda av kommunala beslut å andra sidan. Många medborgare anser sig utan möjlighet att göra sig hörda före beslut som påverkar deras dagliga liv. Med en ny politisk majoritet finns det anledning till en omstart och konkreta åtgärder för att förbättra relationerna till de egna medborgarna.

Undertecknad har i ett eget yttrande till Demokratiberedningens slutrapport i oktober lagt ett antal sådana förslag. Är den nya kommunstyrelsens ordförande, mot ovan beskrivna bakgrund, beredd att:

Gunnar Carlson (kp)

  

06-11-13   Hemlösa i Härryda kommun

Tidigt i våras redovisades i Härryda-Posten en kartläggning av Socialstyrelsen över hemlösheten i Sveriges kommuner. Enligt denna fanns 30 hemlösa personer i Härryda kommun.

Socialchef Rolf Elgh kommenterade detta på sätt som antyder att detta icke är ett problem av den omfattningen i vår kommun. Socialstyrelsens definition av hemlösa skulle bl.a. vara sådan att resultatet blev missvisande vad gäller Härryda.

Trycket på bostäder i kommunen är högt. Detta gäller inte minst mindre lägenheter för t.ex. ungdomar och studenter, pensionärer som behöver marknära boende eller boende i hisshus och för den invandringskvot på 50 personer som kommunen beslutat om och gjorts villkorad av tillgång till bostäder. Alla dessa grupper konkurrerar om samma typ av bostäder. Det finns ingen samlad bild av hur dessa behov och bostäder till de hemlösa som finns skall lösas och när.

Mot bakgrunden av ovanstående ställer jag följande frågor:

Peter Brych (kp)

  

06-11-12   Utbyggnaden av kulturhuset

De länge diskuterade planerna för ett allaktivitetshus resulterade som bekant i en utbyggnad av kulturhuset. Den yttre utformningen har ingående studerats medan alternativa lösningar för den inre utformningen uteblivit. Utbyggnaden av nuvarande Alléhuset med bostäder och nya kommersiella lokaler styr tidsplanen, som nödvändiggör rivning av de gamla pensionärsbostäderna och utflyttning av bl.a. musikskolan och finska föreningen.

PRO och Finska föreningen med pensionärsförening är tre av de tilltänkta användarna. Tyvärr ger lokalutformningen inte en tillfredställande lösning på pensionärsföreningarnas lokalfrågor. I dag är dessa lokaler dagligen tillgängliga för medlemmarna och kanslierna en värdefull mötespunkt. I det utbyggda kulturhuset skall sådana kanslilokaler nu delas med andra. Hur detta skall samordnas vad gäller mötesplats, tider, tele- och internetkommunikationer m.m. har icke klarlagts. I stället för flexibla möteslokaler som kan förvandlas till lokaler för ett större antal personer skall detta lösas genom tillgänglighet till lokaler i Hulebäcksgymnasiet.

  

Det måste ifrågasättas om investeringen på över 30 mkr ger den nytta som var den ursprungliga anledningen till beslutet om ett allaktivitetshus. Med de nuvarande planerna måste pensionärsorganisationerna överväga att skaffa andra lokaler för den verksamhet som icke kan bedrivas i det utbyggda kommunhuset. Utbyggnadens funktion som social samlingspunkt måste då ifrågasättas liksom nyttan av den stora investeringen.

Med hänvisning till ovanstående ställer jag följande fråga:

Eija Tolonen (kp)



Tillbaka till arkivsidan >>
Till aktuella interpellationer >>