Vårt programVåra politikerStyrelsen
Aktuella frågorMotionerFullmäktige
PubliceratArkiv

Kommunpartiet i Härryda

Fullmäktige 2014

Till arkivsidan >>
Till aktuellt i Fullmäktige >>

14-12-16   Kommunfullmäktige

Val för perioden 2015—2018

Som resultat av valförlusten och Leif Perssons avhopp till att bli vilde i fullmäktige blev utdelningen klen för KP denna gång. Brita Dermark är nu ordinarie ledamot för KP i fullmäktige och i Beredningen för Utbildning och Kultur, Steinar Walsö-Kanstad ersättare i fullmäktige och i Socialberedningen, samt Staffan Brodén, ersättare i fullmäktige.

14-11-17   Sammanfattning av ärenden med närmare KP-beröring

Detta sista möte med den gamla besättningen fullmäktigeledamöter inleddes med en knall, vad beträffar oss i kommunpartiet. Inför valet av revisorer meddelades nämligen att Leif Persson (KP) på egen hand etablerat valteknisk samverkan med S, MP och V! Detta utan någon förhandsinformation från Leif till kommunpartiets ordförande och styrelse.

Därmed lyckas Leif få löfte om den plats i kommunstyrelsen som han så hett eftersträvat, och som han gick miste om när KPs styrelse sagt nej till valteknisk samverkan med sverigedemokraterna. Konsekvenserna av detta återstår att se.

Intressant i sammanhanget är, att Mats Werner (S) som nyligen i insändare våldsamt angripit kommunpartiet för tidigare valsamverkan med SD och varnat för en upprepning av detta, nu påpassligt ger Leif en ny chans till plats i finrummet, där alla beslut numera fattas.

Fastställande av budget och därav föranledda delbeslut

Detta ärende inleddes med en budgetdebatt som i huvudsak bestod i presentationer av de olika partiernas budgetförslag, kryddat med diverse idéer till småförbättringar. Någon egentlig debatt blev det dock inte.

Kommunpartiet lämnade ett komplett, finansierat förslag till driftsbudget, medan MP och V lämnade varsin lista på ofinansierade förslag. I sin presentation av vår budget framhöll Brita Dermark att
vi förespråkar en återgång till det tillväxtmål som gällde före 2009 och som medger väsentliga förbättringar i verksamheter och service för de i kommunen boende genom att resurser (i storleksordningen 30 mkr för 3-årsperioden) frigörs från i första hand sektorerna samhällsbyggnad och skola, samtidigt som kommunens skuldsättning minskar.

Vi vet att vår bedömning inte delas av de styrande partierna, men hoppas att vårt yrkande åtminstone skall leda till eftertanke och medvetande om utvecklingens pris.

Som huvudalternativen till budget valdes Alliansen och socialdemokraternas förslag, samtidigt som övriga budgetförslag avslogs. Kommunpartiet avstod från att rösta i valet mellan huvudalternativens drifts- och investeringsbudgetar samt på lokalförsörjningsplanen. Vi röstade nej till bostads-försörjningsprogrammet, som baseras på 1,5% tillväxt, samt tillväxtmålet för god ekonomisk hushållning på 1,5%.

Motion om förlängda vistelsetider på fritidshem för barn till föräldralediga

Vi stödde denna motion av Kerstin Sandberg (V) då dessa barn annars berövas sina lekkamrater som befinner sig på fritidshemmen.

Motion från Anita Jeppsson och Steinar Walsö-Kanstad (KP) om ”Grön kompensation”.

Förvaltningens svarsskrivelse uppgav att man var inne på samma tankegång och därmed ansåg motionen besvarad.

Motion från Steinar Walsö-Kanstad (KP) om välkomstskyltning och informationstavlor

Denna motion hade träffat ”mitt i prick” med att belysa aktuella problem i bild. I förvaltningens svarsskrivelse redovisas en rad genomförda och planerade åtgärder som man ansåg besvarade motionens yrkanden.

(Anm: Förhoppningsvis kommer nu ett 4-årigt beslut i fullmäktige om hänvisningsskyltar i Mölnlycke centrum att äntligen effektueras!).

14-10-13   Sammanfattning av ärenden med närmare KP-beröring

Gatukostnader

Kristina Englund, Mark-och bostadsbyggnadschef, informerade om kommunens hantering av gatukostnader, som hon anser vara mycket restriktiv och tillmötesgående (det finns mycket mer som kommunen lagenligt skulle kunna ta betalt för!). Hon känner inte till något fall där någon tvingats sälja sin bostad för att kunna betala gatukostnaden. Hon ansåg också att arbetet med ny lagstiftning på området lagts på is och inte behöver beaktas, medan vi fått uppgift från departementet att deras beredningsarbete fortsätter.

Steiners motion, som behandlades i en senare punkt på dagordningen, föreslog att gatukostnaderna istället skulle läggas på is, i avvaktan på den nya lagstiftningen. Fullmäktige avslog motionen och Steinar reserverade sig mot beslutet.

På Gunnar Carlsons motion om att gatukostnader för standardhöjning endast skulle få tas ut sedan överenskommelse träffats med fastighetsägaren yrkade Brita Dermark bifall, men även denna motion avslogs av fullmäktige.

Ändring av fullmäktiges arbetsordning

I föreliggande förslag till ändrad arbetsordning anges att den nya arbetsordningen skall tillämpas från och med 15 oktober 2014, vilket strider mot vallagen och mot det antal ersättare som Länsstyrelsen redan fastställt för den nya valperioden. Steiners föreslog i sitt yttrande hur denna fadäs lätt skulle kunna korrigeras. Fullmäktige beslöt dock att medvetet bryta mot vallagen och av Länsstyrelsen fattade beslut, varvid Steinar reserverade sig enligt nedanstående:

Reservation – BESLUT I ÄRENDE 5, ”Ändring av kommunfullmäktiges arbetsordning.”

Jag lämnar härmed skriftlig reservation mot KF`s beslut i ovanstående ärende. Reservationen ska bifogas protokollet från KF`s sammanträde som del av detta.

Jag har konstaterat, och framfört, att § 1 innehåller så grava fel att det var nödvändigt att göra en ändring för att ”rädda” arbetsordningen eftersom denna var tänkt träda ikraft dagen efter fullmäktigebeslut, enligt förslag till beslut. Jag konstaterade att enbart 2 partier uppfyller kravet i andra stycket, 3 partier har lika många ersättare som ordinarie fullmäktigeledamöter medan 5 har mera än hälften (50 %).

Kommunallagen 5:1 och 5:4 är tydligt omnämnt som underlag för paragraf 1 i arbetsordningen. Vallagens avdelning IV, 14 kap, 16 § som föreskriver hur fördelning av mandat och beräkning ska ske är däremot inte omnämnt i arbetsordningen. Arbetsordningens § 1 blir därmed missvisande och felaktig trots att texten följer kommunallagens text.

Ett överklagande till Förvaltningsrätten skulle ha alla möjligheter att bifallas, med de konsekvenser detta skulle få. Mitt yrkande nedan skulle ge möjlighet att kunna fatta korrekt beslut men det avslogs av fullmäktiges majoritet.

Yrkande:
  1. § 1, andra stycket: ”Fullmäktige ska ha så många ersättare som utgörs av högst hälften av antalet platser som varje parti får i kommunen” utgår och ersätts med:
    • Fullmäktige ska ha så många ersättare som Länsstyrelsen i Västra Götaland fastställd i protokoll från ”Slutlig rösträkning och mandatfördelning, val till kommunfullmäktige”. Dnr 201-32265-2014, daterat 2014-09-15-- 09-23.
  2. Förvaltningen får i uppdrag att granska dokumentet så att det inte finns andra fel, återkomma till fullmäktige med nytt förslag till arbetsordning som ska gälla från efter nästa val.

    Beslut i fullmäktige ska fullföljas så som föreskrivet i kommunallagens 5:4.

Jag vill i min reservation ta med att det finns andra tveksamheter i både hantering och beslut.

I beslutet ingår följande: ”Kommunfullmäktige upphäver tidigare arbetsordning antagen i kommunfullmäktige § 131/2011 som dock tillämpas till och med den 14 oktober 2014”

  1. Beslut som är tänkt gälla innan överklagningstid har gått ut ska justeras omedelbart, så skedde inte i fullmäktige 2014-10-13.
  2. Den gamla arbetsordningen gäller nu fram till 3 veckor efter det att justerat protokoll är offentliggjort så som lagen föreskriver. Detta omöjliggör verkställande av eventuella ändringar i förhållande till den gamla arbetsordningen innan senaste beslut vinner laga kraft eller ev överklagning behandlat av Förvaltningsrätten.

Jag riktar stark kritik mot förvaltningens ledning och fullmäktiges presidium i hantering av detta ärende. Dåligt underlag för beslut, okunnighet och oskicklig hantering av ett viktigt ärende i fullmäktige är icke acceptabelt.

Med detta reserverat jag mig mot nämnda beslut i kommunfullmäktige.

Steinar Walsö-Kanstad
Kommunpartiet

Utvecklingsplan för del av Bollebygd, Härryda och Marks kommuner

Föreliggande utvecklingsplan har tagits fram av FOJAB arkitekter i samverkan med kommunerna.

Kommunpartiet har alltid verkat för att även de östra kommundelarna skall få del i utvecklingen och tog på sin tid initiativet till den s.k. östraberedningen. Vi verkar för att Hindås skall bli ett friluftscenter för hela regionen och för ett samarbete med Bollebygd om en gemensam simhall i Hindås samt en planfri korsning väg-järnväg i Rävlanda, nödvändig för detta samhälles utveckling. Det är därför glädjande att de tre gränskommunerna samverkar i att ta fram en gemensam gränsöverskridande utvecklingsplan, förutsatt att arbetet är förankrat i vårt GR-samarbete om utveckling. Det är dock viktigt att visionerna inte blir alltför yviga utan stämmer någorlunda överens med de tillväxtmål som gäller för den egna kommunen, samt att detaljförslag förankras hos de som direkt berörs, som t.ex. de boende i Storåns dalgång och naturvårdsintressena där. I valet mellan återremiss och avslag valde KP det senare, i förhoppning att därmed påverka det fortsatta samarbetet, som KF ändå beslutar om, i en mer realistisk riktning. Se Steinars inlägg nedan:

Det är aldrig fel att ha visioner, en vision får gärna vara hur vidlyftig som helst men när man kommer till nästa nivå – att utarbeta en plan får man allt ha fötterna på backen eller i alla fall närmre backen.Det finns olika modeller, till exempel vision-strategi-plan eller som här – om jag fattar rätt, en vision (2012) har blivit till en plan som ska utgöra grunden för en strategi?

Jag vill sätta fingret på tre frågor som säkert inte har större betydelse om man är på ”visionsnivå”, men som man knappast kommer undan när det handlar om att anta en utvecklingsplan. Denna gång vill jag först lyfta blicken utanför kommungränserna, men åt ett annat håll.

För det första: Är det inte så att Härryda Kommun ingår som en del av GR, det regionorgan som har i uppdrag att syssla med övergripande regionplanering? Hur blir det med solidaritet gentemot övriga 12 kommuner när Härryda bryter ut och skapar en egen ”miniregion” tillsammans med två andra kommuner som dessutom tillhör ett annat planeringsområde? Kommer Härryda att anses som trovärdig partner i GR-samarbetet om man kliver in och ut i frågor som det passar för dagen?

För det andra: Jag har räknat på den befolkningsutveckling som finns i planen (sidorna 50/52). Ökningen är beskriven så att Borås ökar minst under kommande 25 år med ca 18 %, sen kommer Partille med 19 %, Lerum, Marks och Göteborg med 25-26 %. Sen kommer grädden på moset, för Härryda och Bollebygd beräknas en befolkningsökning som ligger på ca 82 %. Mer än tre gånger högre än omgivningen, fyra gånger högre än Borås. I mina ögon är detta ett beställningsjobb, i en vision skulle man inte kunna angripa detta men i en plan hör vidlyftigheter av detta slag inte hemma. I en plan får man hålla sig närmre förväntade realiteter, en ökning runt 25 % som andra.

Vad man har glömt är att man har lagt till rätta en fantastiskt fin infrastruktur i Göta Älvdalen. I Ale har trycket på bostäder ökat markant, högre priser och stor press på att bygga nytt. Man har bussnät, pendelparkeringar, tåg som tar bara några minuter innan man är på plats mitt i Göteborg. Vilket kommer att vara mest attraktivt för människor att satsa sitt boende på under närmsta 10-15 år? Ale, Lerum, Partille med sin infrastruktur eller Härryda Östra, Bollebygd, Marks som knappast har kommit ur startblocket vad gäller samma goda kommunikationer om 10 år. Dessa prognoser är så fel som de kan bli.

För det tredje: På sidan 56 finns en ritning över en annan del av infrastrukturnätet som behöver åtgärdas – vägar i området. I föredragningen i BoHäM sa man rakt ut att vägen genom Storåns dalgång måste förbättras radikalt. Det är en slingrig ”byväg” med dålig asfalt senast jag åkte där och omöjlig som en ”matarväg” i ett större system. Var det inte så att vi i KF tog beslut om att skydda och bevara denna dalgång mot ingrepp som skulle förändra natur och miljö och dalgångens unika struktur?

Ska vi nu bortse från tidigare beslut och bara köra på för att någon har fått en ny idé som ska genomföras? Vilket beslut gäller i slutändan och vilket beslut ska stå över ett annat? Vad säger de som bor i Storåns dalgång om att de begränsas i sina möjligheter att bygga och bo på sina fastigheter, samtidigt som kommunens politiker antar en plan som innehåller stora ingrepp i form av väg genom dalgången?

Utifrån dessa tre punkter som jag har redovisat ser jag inget annat alternativ än att yrka avslag på förslaget till beslut.

Motion om ökad sysselsättning för personer med psykisk ohälsa

Socialdemokraterna hade motionerat om att pengar skulle avsättas till öppen verksamhet alla dagar i veckan, att alla i gruppen med psykisk ohälsa erbjuds boendestöd samt att möjligheterna till meningsfull sysselsättning för gruppen undersöks. KP yrkade bifall till motionen, som är helt i överensstämmelse med vårt eget partiprogram. Begärd votering gav knapp övervikt för avslag följt av reservation S och KP.

14-09-22   Kommunfullmäktige

Landvetter stad

Ärendet gällde antagande av inriktningsmål för Landvetter stad, men det blev i det mesta en lång debatt om själva projektet Landvetter stad, där alla utom KP och delar av MP förklarade sig odelat och okritiskt för denna jättesatsning, en stad för, på sikt, 15000 nya kommuninvånare. Anledningen till att KP är emot projektet redovisades av Leif Persson och Brita Dermark i inlägg som återges nedan.

I debatten angrep Mats Werner(S) KP för att man inte skulle ha yttrat sig i frågan när den nya långtidsplanen behandlades, en ren osanning, som också bemötts i en särskild senare insändare i Härrydaposten.

Leif Persson beskylldes efter sitt inlägg av bl.a. Jan Linde (s) för att ”måla fan på väggen”, ett nog så magstarkt påstående om en helt saklig redovisning av läget.

(Kommentar: Konstigt nog berörde ingen den stora motsägelsen mellan gällande inriktningsmål för bostadsbyggande och det nya måldokumentet för Landvetter stad. I det förra står ju ”Det är också viktigt att ett nytt bostadsområde inte blir för stort för orten. Området skall byggas i den takt och med en sådan storlek att de människor som flyttar in känner sig som boende på orten och inte som en avskild grupp”. Det nya dokumentet ger helt tydligt en särställning åt det nya området jämfört med befintliga tätorter i utbud, upplevelser, modernitet och användning av spjutspetsteknik som rimligen får de inflyttande att känna sig som en avskild, privilegierad grupp!).

Leif Persson och Brita Dermark yrkade på avslag varpå fullmäktige biföll kommunstyrelsens förslag. MP deltog ej i beslutet, medan KP reserverade sig.

Leif Perssons inlägg:

När det storslagna golfprojektet Golf of Course Landvetter för ett antal år sedan presenterades i KS var jag redan vid den information vi då fick skeptisk till projektet. En skepsis som tämligen snart växte till en helt negativ inställning. Två golfbanor, 150 lyxvillor och ett antal småhus för korttidsboende långt inne i Landvetterskogarna. Jag fick tämligen snart stöd för min uppfattning. Från olika håll framfördes negativa uppfattningar om projektets tillkomst.

Luftfartsverket sade bl.a. att man inte vill att Härryda skall medge tillstånd för helårsboende inom området. Länsstyrelsen redovisade ytterligare, förutom sin uppfattning om närheten till flygplatsen, även skepsis till närheten till blivande järnväg, infrastruktur samt störningar av stora naturvärden. Banverket motsatte sig bebyggelse i den norra delen med tanke på den föreslagna nya järnvägen.

GR säger bl.a. att tillväxt i regionen främst bör ske i befintliga tätorter där en fungerande kollektivtrafik finns. Hur det slutliga resultatet blev, trots kommunens överklagande av länsstyrelsens beslut vet ju alla. Regeringen avslog tankarna på att upprätta detaljplan för området.

Nu står vi återigen inför ett beslut att exploatera ett mycket större område än vad golfprojektet omfattade och som bara för några år sedan av många, bl.a. myndigheter, ansågs olämpligt att bebygga.

Skall vi återigen börja om.? Nu med ett samhälle för uppemot 15.000 personer. JAG SÄGER NEJ.

En stor tyngd i tankarna, som skulle ge möjlighet att bygga det nya samhället, vilar på ett tågstopp på den nya järnvägen några km. från Landvetter flygplats.

Något som vi i nuläget inte vet något om. I det utskick från Trafikverket, som alla hushåll i kommunen för en tid sedan fick ta del av, nämndes inget om något stopp i Landvetterskogarna. Inte ens något om ett stopp i Kråkered i Bollebygds kommun.

Hur har man tänkt att utbyggnaden skall gå till? Och framför allt finansieras?

Nyligen kunde vi GP läsa om en utbyggnad av Backaplan till 6000 personer. Utbyggnaden skulle ske av befintliga fastighetsägare till en beräknad kostnad på c:a 60 miljarder. Kring Backaplan och dess närhet finns en fungerande infrastruktur med gator – kollektivtrafik och möjligheter till anslutning av VA, el etc.

Vad kommer satsningen för Landvetter stad att belöpa sig på? Vid en jämförelse med kostnaden för Backaplan kommer den totala kostnaden kanske bli uppemot eller kanske över 150 miljarder.

Hur stora kostnader kommer av kommunen att behöva läggas ner på infrastrukturkostnader innan någon enda människa flyttat in?

Hur lång tid kommer det att ta innan det finns underlag för etablering av olika slag av serviceinrättningar. Erfarenhet från andra liknande etableringar visar att det tar lång tid, innan kommersiella aktörer ens tänker på att etablera sig. Var skall de få nyinflyttade kunna köpa sin mjölk, och hur kommer kollektivtrafiken att fungera? Vår erfarenhet från Västtrafik säger ju att de inte vill driva kollektivtrafik där det inte är lönsamt.

Varför uppehåller jag då mig så mycket vid detta?. Jo redan i ärende 9 kan vi läsa att det förslagna markförvärvet i Landvetter är viktigt och behövs för kommunens framtida tillväxt som långsiktigt är satt till 1,5 % per år. Med denna tillväxt kommer färdigställandet av Landvetter stad att ta c:a 25 år.

Vad kommer att hända med de redan etablerade samhällena? Skall dessa samhällen dö ut? Hur har man tänkt? Skall tillväxt för dessa samhällen, som behöver en rimlig tillväxt för att kunna utvecklas och behålla och förhoppningsvis utöka en nu allt för dålig service, helt stoppas?.

I diskussionen om Landvetter stad har bl.a. sagts att vi måste ställa upp för att se till att det finns möjlighet för regionen att kunna tillhandahålla bostäder för en växande befolkning. Är det då så viktigt med denna enorma tillväxt?

Kia Andréason, Miljöpartiet, sade vid ett möte för politiker i GR–regionen, där regionens utveckling diskuterades.”Är det då så viktigt med denna tillväxt i regionen? Får vi det då så mycket bättre?” Mina funderingar går i samma riktning.

Skall vi utarma Dalsland och stora delar av Skaraborg bara för att vi tror att en stark tillväxt är nödvändig för vår region. Var finns nu solidariteten? Var är de nu som i den politiska debatten hävdar att hela Sverige skall leva? Var finns de i detta ärende? Träd nu fram.

Om nu GR säger att tillväxt i regionen bör ske i befintliga tätorter där en fungerande kollektivtrafik finns. Varför inte då bygga norrut utefter den nya järnvägen och motorvägen mot Trollhättan, som rustats upp för ansenliga belopp. Nya resecentrum i Ale och Älvängen och ett stor resecentrum i Gamlestaden. Där finns ju nu redan allt det som saknas i den tänkta Landvetter Stad.

För ett antal år sedan diskuterades i GR en hållbar utveckling i regionen med bl.a. nödvändigheten av ”gröna kilar”. Här har vi i vår kommun just en sådan sammanhängande grön kil från Mölnlycke, ja från Mölndalsgränsen, upp mot flygfältet. Är det den vi nu skall exploatera. Skall vi inte även i denna fråga ta hänsyn till vad regionen uttalat?

Jag yrkar givetvis avslag på att gå vidare med arbetet med Landvetter Stad .

Det förvånar mig dock att, i det arbete som hittills gjorts inte redovisats någon som helst tänkt tidplan, någon tänkt plan hur en utbyggnad skall ske, om inte det nya tågstoppet kommer till utförande, och om det blir ett tågstopp vilka kostnader som då skulle komma att belasta kommunen, och framför allt redovisning av de kostnader som överhuvudtaget kommer att belasta kommunen innan beslut om att gå vidare fattas.

Leif Persson
Oberoende socialliberal och
(numera) Kommunpartiet.

Brita Dermarks inlägg

STAD ELLER LANDSBYGD?

Så har man nu intensifierat idén om Landvetter ”Stad”.

Att bygga en ”stad” för c:a 15.000 innevånare kräver att man vänder, vrider och lyfter på varenda sten, när man förvandlat det sista stora sammanhängande skogsområdet till ”stad” är det försent att ångra sig, torrlagda våtmarker och bortsprängda berg är för evigt borta.

Många kommuninnevånare har flyttat hit för att ha tillgång till vidsträckt skog, nu vill kommunen bygga bort det vi stoltserar med. Men skogen är mycket mer än gran, tall, bär, svamp och rekreation, visserligen ett viktigt argument i sammanhanget. Skog handlar om miljö i allra högsta grad, den fungerar som kolsänka, dvs den fångar upp koldioxid och förbättrar luften. Skog är en barriär mot buller. Redan idag kan man vid viss vindriktning höra ljud från motorvägen långt in i skogen, det är troligt att den nya ”staden” kommer att höra bruset då skogsbarriären radikalt minskar. Även om det är inom tillåtna gränser är ett ständigt ljud störande.

I skogen finns också ett djur/ växtliv väl värt att bevara och trots gröna stråk finns det arter som behöver stora områden för att överleva. Somliga anser att insekter, fåglar, lavar och mossor inte är så viktiga att bevara, den åsikten kommer kanske inte kommande generationer att hålla med om.

Om man inte direkt berörs av stora förändringar är det lätt att säga ja till projekt av denna storleksordning, ett beslut av denna dignitet borde föranleda alla beslutande att studera området på plats genom naturexkursioner, för att ta reda på hur ett beslut kommer att påverka miljön i framtiden. Beslut fattade vid skrivbord och med hjälp av kartor kan bli förödande!

När skogsområden minskas, kommer djurarter oftast närmare bebyggelsen. Vi är väl inte så rädda för älgar och rådjur, trädgårdsodlarna blir inte så glada men glöm inte rådjurens ”inneboende” nämligen fästingen och de allvarliga sjukdomar den sprider.

Om en järnväg dras genom området kommer inte all mark att tas i anspråk men där den går ovan jord uppstår en bullersituation, ingen bristvara för orten.

Vi är inte emot utveckling, men vi vill inte att den skall vara av denna storleksordning. Det finns områden som går att förtäta inte minst om man kommer tillrätta med bullerproblematiken från befintlig järnväg och motorväg.

Kommunpartiet är f n det enda parti som är helt emot exploateringen, vi anser att vår kommun skall ha ett levande skogsbruk såväl som lantbruk.

Brita Dermark

Kommunpartiet

Fritidsverksamheten för barn-ungdom

I denna rapport från förvaltningen redovisades det uppdrag man fått av fullmäktige att belysa hur stor del av föreningsbidragen som går till aktiviteter för barn-och unga, samt hur vår kommun i dessa avseende jämför med andra kommuner. Anita Jeppsson, KP, framförde kritik mot att utredningen inte visade hur pengarna fördelats och om något går till kultur. Hon ansåg också att åldersgränsen borde ändras till att gälla från 6 år.

Kollektivtrafik till flygplatsen

Motioner från Steinar Walsö-Kanstad, KP, och Lars-Ove Nilsson, V, behandlade den skandalösa bristen på kollektivtrafik till Landvetter flygplats. Förvaltningen var av samma mening och säger sig driva ärendet med berörda företag och organisationer för snar lösning. Man ansåg därmed motionerna besvarade.

14-06-16   Sammanfattning av ärenden med närmare KP-beröring

Tillgänglighet

Fullmäktige delade för första gången ut sitt Tillgänglighetspris, nu till Gunilla Südow för hennes aktiva arbete med alternativ kommunikation. Efteråt följde en diskussion om tillgänglighet, delaktighet, självständighet och jämlikhet, områden där alla partiet visade sig överens om deras betydelse och att saker behöver göras snart, om än inte hur snart och till vilken kostnad.

(kommentar: Att mycket återstår att göra är vi mycket medvetna om. Flera av KPs äldre medlemmar vet hur det känns att snubbla på ojämn stensättning och att ta sig till affärer med rullator, rullstol eller permobil. Men ofta kolliderar tillgänglighetsvisionerna med med arkitektvisioner och krass ekonomi).

Politiska inriktningsmål för Landvetter stad

Det underströks av ordföranden att det gällde en överläggning om inriktningsmål och inte ett ställningstagande till Landvetter stad, men det var ändå ganska givet att det senare dominerade diskussionen. Det gavs goda tillfällen både för utvecklings-och tillväxtoptimister, som Lennart Lundqvist, FP, och utvecklingsrealister, som Leif Persson och Brita Dermark, att komma till tals. Leif Persson framhöll att det här gäller den största frågan någonsin för kommunen och dess invånare att ta ställning till. Allt tycks hittills ha planerats i slutna rum inom kommunhuset. Här om någonsin behövs en riktig medborgardialog! Det finns ingen information om utförande, tidplan och ekonomi. Det verkar som man från början arbetat med ett enda alternativ, en Landvetter stad med tågstopp på höghastighetsbana mitt i skogen, utan reservplan, om önskningarna inte skulle slå in.

Leif Persson uppmanade till att nu låta frågan ligga, att arbetas vidare med av det nya KF efter höstens val. Sedan måste en rejäl dialog med och information till medborgarna ta vid, innan några beslut fattas. Varför inte låta medborgarna ta ställning i en folkomröstning.(Se även Leifs insändare i HP den 28 juni).

När det så gäller de aktuella inriktningsmålen, var beredningen själva mycket entusiastiska över sin målformulering, andra ansåg det karaktäriserat av mod och ambition medan någon tyckte det kunde vara mer visionärt, innehöll för mycket blommande inneord eller var en bra början.

(Kommentar: Rätt arbetsgång borde ha varit att beredningen från början fått i uppgift att utreda hur detta stora markområde kunde utnyttjas, med alternativa lösningar, utmynnande i en rekommendation, innan man sätts att ta fram inriktningsmål, utan att ha fått vara med i förarbetena.
När det gäller informationen hittills till medborgarna, hänvisar den politiska ledning till att de fått allt de behöver från Översiktsplan 2011 och de fokusgrupper och enkäter man haft. Men faktum är att översiktplanen bara innehåller en färglagd översiktsbild av området och några rader om Landvetter Södra, som nu blivit befordrat till Landvetter Stad. I enkätsvaren, som mest handlar om åtgärder för de unga, sägs mycket lite om Landvetter Södra eller Stad, förmodligen för att man bara uppfattat detta som en diffus vision utan konkret innehåll).

14-05-19   Sammanfattning av ärenden med närmare KP-beröring

Information från kommunrevisionen

I genomgången av nyligen genomförda eller pågående granskningar ställde revisor Nils Bengtsson några frågor beträffande dagens ärende om Riktlinjer för investeringsverksamheten. I dessa nämns ej den av revisionen gjorda granskningen ”Underlag för beslut i KF avseende större investeringar och infrastrukturfrågor”, som ligger på kommunens hemsida, och i vilken bl.a. föreslås dokumenterade riktlinjer för investerings-och projektkalkylering.

Däremot anges i riktlinjerna att de överensstämmer med de åtgärder som KS tidigare beslutat med anledning av revisionsrapporten om ”Markförsäljning.”Detta gäller dock endast förslaget om oberoende markvärdering, medan åtgärderna om checklista över försäljning och mall för tydligare tävlingsmaterial vid markanvisningstävlingar utelämnats.

Det uppstår då tveksamhet om inte KFs godkännande av Riktlinjerna därmed överspelar KS tidigare beslut om åtgärder beträffande Markförsäljning. Revisorn begärde ett klarläggande från KS ordförande före behandlingen av ärendet Riktlinjer för investeringsverksamheten.

Information om befolkningsutredningen

Utredningen hade behandlats redan vid tidigare KF-möte, då den ingående diskuterats (se referat från KF april 2014). Nu gavs en mer detaljerad presentation av Helena Österlind på förvaltningen.

Inte förvånande att förvaltningen fortfarande drar samma slutsatser som i sina tidigare versioner från 2005 och 2010, att nuvarande tillväxt med 1,5% är det optimala. Från KPs sida framhölls att vi fortfarande anser att 1,5% är för högt, och en återgång till 1,0% skulle gynna både ekonomi, natur och den service vi ger dem som redan bor i kommunen.

Riktlinjer för exploateringsverksamheten

Med hänvisning till revisionens påpekande att riktlinjerna vad beträffar markköp inte överensstämmer med KS tidigare beslut, yrkade Steinar Walsö-Kanstad, KP på återremiss för att åtgärda detta, samt att riktlinjerna granskas i förhållande till revisionens förslag i dess granskning om ”Underlag för beslut i KF avseende större investeringar och infrastrukturfrågor”, innan ärendet tas upp för nytt beslut. Steinar såg det inträffade som nonchalans mot revisionens arbete och underströk att åtminstone KP har fullt förtroende för revisionen. KF röstade för ett avgörande idag och beslöt godkänna riktlinjerna för exploateringsverksamheten. Mot beslutet reserverade sig Steinar Walsö-Kanstad (Se nedan).

(Kommentar: Tydligt är att KS inte granskat förslaget till Riktlinjer för exploateringsverksamheten mot tidigare beslut i KS beträffande revisionsrapporten om Köp av mark, och därmed hamnat i situationen att köra över tidigare eget beslut utan att först ha fått detta ogiltigförklarat, något som också kan tolkas som stor nonchalans mot revisionen. KS ordförande kunde inte under mötet besvara frågan om vilket beslut som gällde, men har i efterhand informerat revisionen att man nu anser att båda besluten gäller, även om man i förslaget till riktlinjer inte räknat upp alla tidigare beslutspunkter. Detta blir förmodligen också kommunens svar på det överklagande som gjorts av Gunnar Carlson, oberoende).

Reservation

MOT KF:S BESLUT OM ANTAGANDE AV RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGSVERKSAMHETEN.

Jag yrkade i fullmäktige på återremiss i detta ärende av följande skäl:

  1. Revisorerna har påpekat att förslaget till riktlinjer INTE överensstämmer med revisorernas rapport och KS beslut i frågan (KS § 352/2013).
  1. Alla underlag i ärendet har, enligt revisor Nils Bengtsson, ännu inte delgetts Kommunfullmäktige. Underlag som är viktiga och avgörande för rätta beslut i fullmäktige ska behandlas i eller delges fullmäktige INNAN beslut i ett ärende.

Revisorerna har en mycket viktig funktion i kommunens verksamhet och förtjänar stöd från egna partikamrater och kommunfullmäktige. När förvaltningen valde att bortse från delar av den revisionsrapport som KS behandlade och godkände under § 352/213 och KS i detta ärende valde att bortse från eget beslut bestämde jag mig för att yrka på återremiss (se ovan).

Mitt förslag röstades ner (se voteringslista). Eftersom KP som enda parti valde att markera sitt stöd och förtroende för kommunens revisorer och deras seriösa arbete reserverade KPs representanter sig mot fullmäktiges beslut att anta riktlinjerna, jag härmed skriftligt och övriga muntligt.

Steinar Walsö-Kanstad, Kommunpartiet

14-04-22   Sammanfattning av ärenden med närmare KP-beröring

Debatt om barns och ungas psykiska hälsa

Det blev inte så mycket debatt som kloka synpunkter på orsaker till deras ökande psykiska ohälsa och vad man borde göra åt detta. Är det en fråga om barnens bästa, när man lämnar babys på dagis? Är familjen alltid det bästa för barnen, t.ex. i våra tusentals missbrukarfamiljer? Vad kan vår familjerådgivning och våra kurser åstadkomma i att lära föräldrar vara föräldrar. Öka insatserna i Kraftkällan för att hjälpa många fler barn och unga. Skolmisslyckanden, mobbning och utanförskap är viktiga faktorer i psykisk ohälsa. Gör större insatser i fritidsorganisationer för att aktivera och hjälpa de unga. Vikten av att någon finns hemma eller i skolan att tala med, inte minst mor-och farföräldrar.

KPs ledamöter efterlyste bl.a. mer resurser för att stötta föräldrar och gruppen mellan barn och vuxen, där självskador, anorexi och depressioner ofta förekommer, liksom bättre möjlighet för alla barn till aktiviteter som engagerar dem, inte bara barn med intresse inom sport och musik.

Godkännande av avtal om gatukostnader

Steinar Walsö-Kanstad framhöll i sitt yttrande att han den 13 januari lämnat in en motion med följande yrkande:

  1. Inga beslut ska fattas om gatukostnader innan ny lagstiftning är ”på plats”.
  2. Eventuella beslut som är fattade, men inte verkställda, ska ”frysas” och verkställas på det sätt som överensstämmer med den nya lagen när denna har vunnit laga kraft.

I alla frågor där beslut ska fattas finns det nyanser. Skulle jag vara konsekvent till 100 % skulle jag yrka återremiss tills min motion är besvarat. Men i detta ärende faller nästan 75 % av kostnaden på skattekollektivet, kommunen betalar till kommunen. Ca 16 ½ % faller på Renova, något jag heller inte har synpunkter emot. Jag kan inte se att den enda privatperson som berörs, ägaren till Bårhult 1:2 har lämnat några protester mot detaljplan eller kostnader.

Jag vill tydligt markera varför jag inte går emot just detta förslag till beslut, så att det inte i efterhand ska komma någon kommentar att jag eller det parti jag tillhör inte är konsekvent. 91 % av kostnaden hamnar i detta fall ”rätt”, och övriga ca 9 % verkar vara accepterat. Det är gott nog för mig.

Reviderad utredning om befolkningsutvecklingen

Utredningen, som är den tredje uppdateringen av en utredning från början av 90-talet orsakade viss debatt, med inlägg från (s), FP, M. MP, KP och oberoende Gunnar Carlson och Leif Persson. I sitt inlägg anförde Steinar Walsö-Kanstad, KP:

Tillväxt. detta är en fråga som under åren givit mycket pengar till konsulter som sålt sina teser till många kommuner. Hur kan det komma sig att alla konsulter ofta haft olika uppfattning om hur man skulle värdera tillväxtvärdet eller rent av tillväxtkostnaderna? Den teori, som verkar mest trovärdig är att kommuninnevånare mellan 50 och 65 år förmodligen ger mer i skattepengar än övriga, som istället kostar mycket - barn och ungdomar och äldre. Den kommun som kan locka denna lönsamma grupp - år efter år - kan därför ha hyfsad chans att klara tillväxten (om man bortser från alla andra kostnader för exploatering m.m. som finns), under förutsättning att man hela tiden ökar antalet inflyttande i den lönsamma åldern, eftersom ju personer inom den gruppen åldras.

Den kommun som lockar en ny invånare från en annan kommun kallar det ”tillväxt”. Båda kommunerna får ökade kostnader, det kostar att växa och det kostar att krympa. En ytterligare komplexitet är dessutom att det finns ett rätt oklart skatteutjämningssystem, som fördunklar alla dessa teorier. 

Den fråga som kanske stör mig mest är nog när man gör en jämförelse med Norge. Där hittar man i små orter över hela landet företag, som ofta utvecklar och arbetar med världsledande teknologi och produkter. I Norge är det utlokalisering som skapar växt och framgång för regioner, större städer och centra. där är det inte lokalisering till storstäder som är framgångsrik politik. Här, i Göteborgsområdet har vi en politik som utarmar stora delar av Västra Götalandsregionen. Det vi kallar tillväxt i Härryda är kanske i själva verket en form av navelskådande, som i ett större perspektiv är ett stort slöseri med samhällets totala resurser. en utarmning av Dalsland till exempel? Jag köper inte argumentet att vi skall vara solidariska i Göteborgs närområde, så länge de som bor längre ut i regionen och landet får betala priset – ofta ett högt pris.

Om man ifrågasätter underlag, så händer det att svaret blir att vi politiker måste ha förtroende för våra tjänstemän. Under årets kommundelstämmor fick vi följande besked om framtiden av kommunens ekonomichef :

”för fortsatt utveckling av kommunal verksamhet som tidigare behöver skatten höjas 13 kronor. Ska vi nöja oss med dagens nivå krävs en skattehöjning med ca 5 kronor. i vilket fall krävs nya, smarta lösningar.”

Ska vi inte lita på våra tjänstemän längre? Det är inte bara konsulter som har olika åsikter om värde av tillväxt – åsikterna verkar gå helt isär mellan kommunens olika förvaltningar och vad har vi politiker då för underlag att fatta beslut på?

Gunnar Carlson, oberoende, yrkade, med instämmande av Steinar Walsö-Kanstad på återremiss med motiveringen att utredningen överlämnas till infrastrukturberedningen för bedömning av de olika av förvaltningen framtagna tillväxtalternativen och utreda deras ekonomiska och finansiella konsekvenser samt föreslår fullmäktige vilket alternativ som bör ligga till grund för kommunens fortsatta planering.

Fullmäktige avslog yrkandet om återremiss och biföll kommunstyrelsens förslag.

Kommentar:

Det är intressant att läsa och jämföra utredningen från 2005 och uppdateringarna från 2010 och nu 2013. I de två första har man tagit med 1% tillväxt som ett av scenarierna. Det ersätts 2013 med 1,5%. Varför utelämna 1%-målet, som är det som gäller för hela Göteborgsområdet, och som för två valperioder sedan var Härrydas eget mål för god ekonomisk hushållning? Det diffusa scenariet på 0-1% är ointressant. Noll procent är dessutom en omöjlighet, när födelseöverskottet inom kommunen motsvar uppemot 0,2% tillväxt.

Jämförelsen mellan utredningarna visar på en allt bestämdare uppfattning hos utredarna att hög tillväxt är positivt, kanske över 2% under ett uppbyggnadsskede av Södra Landvetter. Men 2013 var första året på länge då man nådde över 1,3% tillväxt, trots alla ansträngningar om 1,5%. Ändå har resulterande investeringskostnader varit höga, liksom den långsiktiga skuldsättningen. Frågeställningen ”är det bra med hög tillväxt, uppemot 2%,” har i den senaste uppdateringen besvarats med klart ja, men utan att någon övertygande bevisning för detta finns. Gemensamt för alla utredningarna är att inget egentligt beräkningsunderlag lämnas som stöd för gjorda bedömningar. SKLs utredning från perioden 95-99 visade ett mycket svagt samband mellan tillväxt och ekonomiskt utfall. Den omnämndes i 2010 års version, men inte i 2013 års! Varför inte? Vet vi bättre nu?

Motion om Finnsjöns friluftsområde

I sin motion yrkade Anita Jeppsson, KP, att Finnsjövägen skulle förses med gångbana som går hela vägen ner till slingan, att skyltar med parkeringsförbud sätts upp samt att informationstavla sätts upp vid ingången till friluftsområdet vid Finnsjövägen och Örtjärn.

Förvaltningens svar, där man anser motionen besvarad, motsvarade dock inte hela yrkandet. Anita var nöjd med att föräldrarna nu slipper stå på gatan när de hämtar eller lämnar barnen vid daghemmet, samt med att man efter 20 år äntligen sätter upp den information som beslöts redan vid fritidsreservatets bildande. Men hon ansåg att vägen ner till parkeringarna, p.g.a. den ökande tillströmningen av gående, cyklande och bilar skall bekostas av HK Fritid, om den skall förbättras med gångbana.

Att trafiken skall minska för att det byggs en parkering vid daghemmet är inte realistiskt, med tanke på att Finnsjögården skall byggas ut och verksamheten där öka avsevärt. Det kan vidare anses uteslutet att boende som tillhör Rådabergets vägförening skulle bidraga till en standardhöjning på vägen till friluftsområdet.

Motion om stöd till installationer av solenergi

Anita Jeppsson föreslår i sin motion att nuvarande satsning på vindkraft utanför hemkommunen avvecklas, och frigjorda medel istället används för att stödja och hjälpa vid installationer i hem och företag av solpaneler och solvärmeanläggningar, en energiform som vi verkligen har tillgång till i vår kommun.

I sitt förslag till avslag på motionen framhöll förvaltningen att man redan ger stöd, hjälp och rådgivning för solvärmeinstallationer och vissa lättnader i avgifter för sådana anläggningar. Däremot kan man inte, enligt kommunallagen, inte ge direkta bidrag till personer eller företag för sådana anläggningar. I sitt svar framhöll Anita att hennes motion avsett just sådant stöd från kommunen och inte ekonomiska bidrag.

Anm: ett korrekt svar från förvaltningen hade alltså varit att motionen var besvarad!

14-03-24   Sammanfattning av ärenden med närmare KP-beröring

Revisionsberättelser och frågan om ansvarsfrihet

För första gången förelåg två separata revisionsberättelser inför fullmäktiges ansvarsbedömning, även om båda tillstyrkte ansvarsfrihet.

Revisor Nils Bengtsson, som utsetts av kommunpartiet, hade en starkt kritisk syn på hur kommunledningen skött sina uppgifter under året med påtagliga brister i policys, rutiner och kontroll såsom otillräcklig kontroll av hur rese-och representationspolicy efterlevs, brister i uppföljningen av beslut inom biståndsbedömningen, i hanteringen av psykofarmaka inom omsorgen, samt i kontroll av hur fordonsparken utnyttjas. Även i den granskning som gällt kommunens försäljning och köp av mark påtalas brister som att EUs direktiv för markvärdering inte följts, samt att oklarheter förelegat ikring prissättning, beslutsunderlag och kontroll.

Dessa samlade påpekanden var nära att sammanfattas som en anmärkning, vilket hade varit på gränsen till att ansvarsfrihet ej hade kunnat tillstyrkas. Nu föranledde de en rekommendation till kommunstyrelsen att öka sina ansträngningar beträffande kontroll, policys och rutiner, speciellt när det gäller köp och försäljning av mark samt större investeringar, så att man eliminerar oklarheter, som annars kan leda till misstankar om fel och t.o.m. oegentligheter.

Övriga revisorer nöjde sig i sin revisionsberättelse med att påpeka att den interna kontrollen ännu inte ansågs vara fullt tillräcklig. Revisionsgruppens ordförande kompletterade detta med en muntlig redovisning av de granskningar som revisionen gjort under året.

Med tanke på graden av påpekanden som framfördes i Nils Bengtsson revisionsberättelse är det anmärkningsvärt, att diskussionen inskränkte sig till tre inlägg, av Steinar Walsö Kanstad, KP, Gunnar Carlson, oberoende, samt Lennart Lundqvist, FP.

I sitt inlägg ansåg Steinar Walsö Kanstad att enbart det faktum att två revisionsberättelser förelåg, visar att det finns allvarliga avvikelser som man måste komma till rätta med, men samtidigt att vi har revisorer med integritet och tydlig respekt för uppdraget man fått av fullmäktige. KP har ofta efterlyst klarare policys och regler framför allt när det gäller försäljning av mark, där kommunen ofta frångått EUs regelverk om att marknadsvärdering skall ske av oberoende expert före avtal och inte efter det fullmäktiges redan fattade beslut, eller ett överklagande av detta har skett.

Revisionen har konstaterat brister när det gäller kontroll av hur rese-och representationspolicy efterlevs. ”Uppdrag granskning” gjorde nyligen en granskning av en Skånekommun och olika befattningshavares resor till Cannemässan. Detta visar att klara regler och efterlevnad av dem är viktiga för kommunens ansikte utåt och för den interna kontrollen.

Att ett förändringsarbete är på gång är positivt, men inte en dag för tidigt. Åtgärder skall genomföras snabbt och kompletteringar göras där det behövs.

Förvärv av del av fastigheten Landvetter 2:1

Ärendet gällde kommunens köp av 329 hektar skogsmark från kyrkan till ett pris av ca 44 mkr för utvecklingen av området Landvetter Södra, där kommunen på sikt planerar en ny ”stad” för 15000 invånare. Köpet är en fortsättning på tidigare köp av 281 hektar från Land Development AB för 31 mkr. I båda köpen ingår dessutom ett stort antal byggrätter för säljaren till ett icke specificerat värde.

Birgitta Olsson (MP) med instämmande från Steinar Walsö Kanstad (KP) yrkade avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut. I sitt yttrande framhöll Steinar bl.a. att det kommunala planmonopolet innebär att kommunen själv bestämmer hur mark skall användas och bebyggas inom kommunen, varför det inte finns någon som helst anledning att köpa och äga mark inom detta område. Men de som godkänner detta avtal kommer att från uppretade medborgare få frågan hur man kan ha det så gott ekonomiskt ställt, att man köper ytterligare ett stort skogsområde för drygt 40 mkr, samtidigt som man envisas med att plocka enskilda medborgare på tusenlappar i gatukostnadsersättningar när kommunen skall växa. Mot fullmäktiges beslut reserverade sig sedan Steinar Walsö Kanstad och Birgitta Dermark (KP).

Överenskommelse avseende framtida exploatering i Landvetter Södra

I anslutning till kommunens förvärv av fastigheten i föregående beslutsärende har kyrkan begärt en avsiktsdeklaration från kommunen att man har en tydlig vilja att driva och genomföra projektet Landvetter Södra. Beslutspunkten gällde en överenskommelse om detta.

Steinar Walsö Kanstad yrkade avslag av samma skäl som i föregående ärende. I sitt yttrande framförde han bl.a. att vi tycks bo i en kommun som är oerhört generös, i vart fall när det skrivs avtal och överenskommelser. En byggrätt har kanske inget värde idag men kan, om planerna realiseras, betyda en miljonvinst för avtalsparten, utan att denne själv löper någon risk. I avtalet ingår nästan hundra byggrätter. Dessas värde på kanske 100 miljoner kan ses som en del av priset för förvärvet, som alltså lika gärna kan sluta på 140 miljoner kronor som 44 miljoner. Den bit av kyrkans mark som inte köpts kan i bästa fall få ett lika stort värde som resultat av denna överenskommelse. Tror man att ingen upptäcker detta?

14-01-27   Sammanfattning av ärenden med KP-beröring

Allmänpolitisk debatt

Föreställningen var mera en genomgång av partiernas i förväg inlämnade strategiska program än en saklig allmänpolitisk debatt, vilket kanske också framgår av det faktum att lokalpressen valt att ej med ett ord kommentera den.

Åsikter som kunnat väntas väcka debatt var bl.a. Per Vorbergs uttalande mot tjänstemannavälde och för målet att 100% av skoleleverna skall ha fullständiga, godkända slutbetyg, liksom Birgitta Olssons och Maria Kornevik-Jakobssons krav på en mix av barnskötare och förskollärare i förskolan.

Men alla föreföll instämma! Alliansen och vänsterblocket föreföll rörande eniga om det mesta som inte rör valfrihet eller privata aktörer inom skola och välfärd. Den hetaste debatten, mellan Per Vorberg och Mats Werner, gällde om jobbskatteavdragen är något som tas från vård och omsorg, något som Per förnekade och Mats emfatiskt hävdade.

Att KP vill sänka tillväxten från 1,5% till 1,0% uppfattade KS ordförande som att vi vill hänga ut en röd lykta vid kommungränsen. I dessa tongångar instämde Mats Werner som vanligt. Vår uppfattning, framförd av Steinar Walsö-Kanstad, är som bekant att en måttligare tillväxttakt ger kommunen bättre ekonomi och utrymme för förbättringar inom skola, vård och omsorg.

Egendomligt är att man kritiserar oss för vår uppfattning, men inte MP som hade precis samma syn som vi på tillväxttakten liksom på majoritetens satsningar på Södra Landvetter och AirPort City. Man hävdar trossatsen att hög tillväxt på lång sikt skall ge bättre levnadsförhållanden och ekonomi, men är tydligt ointresserade av att närmare studera tillväxtens effekter.

Anm: I sammanhanget är det lustigt att tillväxten på senare år aldrig nått upp till 1,5% utan stannat vid 1,1—1,3% trots att man ansträngt sig så hårt för att lyckas. Det vore onekligen intressant att klarlägga vilka resurser man byggt upp inom SHB-sektorn för att klara målsättningen och samtidigt arbeta med Landvetter Park, Södra Landvetter, Södra Kullbäckstorp och AirPortCity. Till vilka kostnader? Resurser som kunde frigöras om man sänkte tillväxtmålet och undvek att satsa stort på osäkra jätteprojekt.

Steinar Walsö-Kanstads och Brita Dermarks presentationer inför debatten återges nedan i sammanfattning.

Steinars presentation

Kommunpartiet är Härrydas lokala parti som står fritt från riksparti och central styrning. Därför kan vi samarbeta med de partier och politiker som vi anser har den bästa lösningen i en fråga. Vi har kommunens medborgare och våra väljare som uppdragsgivare. Vi är övertygade om att vi har en viktig roll i politiken genom att finnas och synas även MELLAN valen, inte bara när vi vill ha väljarnas röster. Ibland gör vi politikerna i det ena blocket glada, ibland i det andra. Det är där, mitt emellan, som vi har vår plats här i salen.

Kommunpartiet vill att Härryda skall växa i en takt som gör att vi har råd att satsa mer på skolor, äldreomsorg och de svaga i samhället, med 1% per år, vilket ger utrymme för att flytta ekonomiska resurser till de mjuka sektorn. Vi vill satsa på de människor som redan bor i kommunen. De som inte bor här är välkomna i den takt vi klarar ekonomiskt.

Satsningar behövs på skolorna. Vi har haft oro i skolorna i Rävlanda och i Landvetter, med återkommande rubriker om problemen där. Vi måste lösa dessa frågor innan vi går vidare med nya elever och skolor.

Bland äldre i landet finns en ökande oro för hur det skall bli den dag man behöver samhällets hjälp och stöd. Det är inte helt enkelt i dag att få den hjälp man behöver, och vi har en mycket stor grupp 40-talister som snart kommer att behöva samhällets hjälp. Hur står vi rustade då? Satsningar och framförhållning behövs INNAN vi har akuta problem – om vi inte redan har det.

HELA kommunen skall ha växtmöjligheter, både Hindås, Rävlanda och Hällingsjö. Rävlanda skall inte behöva förlora sin affär och post igen, och vi skall ha goda kommunikationer mellan orterna. De som bor ”i flygets skugga” i och runt Härryda måste ändå få rätt och möjlighet att bygga och bo där. Om man kan skapa arbetsplatser och aktiviteter i anslutning till flygplatsen så kan man också ha sitt boende och sin fritid som granne till flygplatsen. Vi måste ta vårt ansvar även här.

Människor skall känna sig trygga i sin närmiljö. Vi måste satsa hjälp till de som behöver, på förebyggande arbete och kräva att polis kommer när polisinsatser behövs.

Britas presentation

Jag inleder med kommunens yngsta medborgare, de som går i förskolan. KP vill, precis som många andra, ha färre barn och fler vuxna i grupperna. Duktiga förskollärare och barnskötare är givetvis en förutsättning för att både den pedagogiska miljön och omvårdnaden är bra.

Alla barn med behov av stöd skall få det snarast, man behöver inte ha en diagnos för att behöva stöd. Fysiska aktiviteter under skoldagen skall ges större utrymme, barn har stort behov av att röra sig. Kommunens Fritidshem är viktiga och helt nödvändiga för våra barnfamiljer. Men att vistas i stora grupper med ibland uppemot 47 barn är väldigt tröttande för både barn och personal. KP anser att man måste se över fritidsgruppernas storlek.

En färsk undersökning visar att över hundra kommuner saknar system för att kontrollera om de äldre som får matlådor verkligen äter upp. Äldreminister Maria Larsson säger att detta är en kommunal fråga. Nu vet man att många sparar sina halvätna matlådor i dagar, men man vet inte på vilket sätt och om det orsakar magsjuka! När vår kommun beslutade om matlådor var det för att vi inte hade resurser för att laga egen mat. Tänk om man fick magsjuka p.g.a. kommunens brist på resurser? KP vill att vi tänker om. Kanske kan även vår kommun köpa in måltidstjänster från lokala restauranger, så som man gjort i Ramsjö, Hälsingland.

Miljön och naturen måste bevaras, stora sammanhållande naturområden är sällsynta i regionen. För att ha något att lämna till kommande generationer skall skyddsvärda områden planeras med ytterst stor försiktighet. Detta kräver goda naturkunskaper av politiker och tjänstemän, men även stora öron, så att man lyssnar in de synpunkter som kan komma från expertis i naturvård.

Så till ett av mina favoritämnen, buller. Redan 2008 ville KP att kommunen skulle utreda en överdäckning av motorvägen genom Landvetter. Kanske var vi för ”moderna” i våra idéer, men icke desto mindre så har nu överdäckning dykt upp på andra kommuners agendor. Närmast oss är det Alingsås kommun, som nu utreder och analyserar olika förslag till överdäckning. KP vill att även vår kommun skall utreda ett sådant förslag!

Antagande av strategi för övertagande av enskilda vägar inom tätorter

För upprustning av enskilda vägar av allmänt intresse har kommunen hittills bidragit med 10% av det totala bidragsunderlaget, varvid man förutsatt att Trafikverket bidragit med 70%. Eftersom Trafikverket numera kan välja att sänka sitt bidrag till väsentligt under 70% vill kommunen, för att bibehålla sin nuvarande totala kostnad för sitt stöd, ändra strategi till att bidra med 15% av det förväntade lägre bidraget från Trafikverket.

Detta innebär samtidigt att vägföreningarna tvingas höja sin egenfinansiering via höjda medlemsavgifter eller banklån för att höja vägstandarden.

Medborgarförslag om att förbättra trafiken men bevara vallen

En trafiklösning i Mölnlycke som förvaltningen tagit fram för att tillgodose trafiken från ett nytt bostadsområde, innebar samtidigt en påtaglig försämring för befintligt boende genom att ett grönområde och promenadstråk i form av en långsträckt vall skulle tas bort.

Engagemanget blev kraftigt mot denna lösning, och en projektgrupp tog fram ett alternativ med bevarande av vallen.

En mycket intressant utveckling följde, där medborgarnas engagemang och egna expertis tycks ha gett resultat, trots hårt motstånd, i en för alla parter tillfredsställande lösning. Detta understryker värdet i att lyssna på berörda medborgare före och inte efter beslut, en princip som står högt på kommunpartiets strategiska program.

Vi stödde också från början de boendes kamp för att rädda vallen.


Till arkivsidan >>
Hämta en fri pdf-läsarepdfreaders.org